Igår var jag och såg monologen Limpan på Teater Brunnsgatan 4.
Monologen är baserad på boken Limpan av Allan Edwall. Monologen och Johannes Brost har blivit höjd till skyarna av kritiker och publik. Och jag kan inte annat än hålla med. Fantastiskt bra. Tankeväckande.
Monologen är specialskriven för Johannes Brost som är otroligt bra i rollen som Limpan Lindberg, en man på livets botten. I monologen får vi möta en man som finns bland oss, på en barkbänk eller i en trappa, en alkis, en outsider, en fas 3-are. Han har gjort många misstag och vill försöka rätta till det värsta misstaget. Han förmår inte ta sitt liv men ber om hjälp med att få avsluta det. Det är dramatik i den högre skolan.
Har beställt boken och ser fram mot att få läsa den.