Ljudbok
Kategori : Autofiktion, Roman ; uppläsare : Mats Eklund
Förlag : HörOpp; utgiven : 2011; Lyssnartid : ca 17 timmar
Det tog ganska lång tid innan jag läste första delen i Knausgårds svit. En anledning till detta var att alla skriverier och debatten gjorde att det kändes som att jag redan hade läst böckerna. Dessa hade också gett mig känslan av att boken skulle vara för självutlämnande för min smak. Men jag var också nyfiken på den. Då jag kände att jag inte skulle orka läsa pappersvarianten valde jag ljudboken.
Boken har många trådar och behandlar olika ämnen som identitet, döden, författarens svårartade förhållande till sin pappa och den belyser också mänskligt förfall. Ibland kommer vissa beskrivningar mig för nära som när Knausgård berättar om faderns och farmoderns alkoholism och kroppsliga förfall. Det finns också beskrivningar som får mig att minnas min egen uppväxt däribland skildringen av tonårslivet. Det finns många beskrivningar som jag njuter av och som jag ser framför mig däribland när författaren beskriver människor, naturen och djur. Boken är intressant och inte så självutlämnande som jag trodde att den skulle vara. Tillägg: i alla fall inte på det sättet som jag trodde innan jag började läsa den.
Det är första gången som jag lyssnar på Mats Eklund. Han har en lite skrovlig röst, läser neutralt, och gör det bra. Kanske kommer jag att lyssna på ytterligare någon del av sviten, men i dagsläget är jag tveksam till om jag kommer att lyssna på alla delarna. Det finns så många böcker som jag vill läsa och tiden räcker inte alltid till.
Det är många som har recenserat boken/ljudboken däribland:
Boktoka, Ljudbokcirkeln och Åsas anteckningar.
En bokserie som jag aldrig kom mig för att läsa. Jag hade med första delen hem från biblan men den blev aldrig läst innan det var dags att lämna tillbaka den.
Jag känner igen det där, har hänt mig otaliga gånger och kommer säkert att hända igen med andra böcker. För att inte tala om alla hyllvärmare i min egen bokhylla, få se när jag ska läsa dom…