I januari läste jag Vansinnesläkaren av Joaquim Maria Machado de Assis (1839-1908) som är en tragikomisk satir över psykiatrins och psykoanalysens framväxt. Vansinnesläkaren publicerades som följetong 1882 och utgavs samma år i en novellsamling. Boken handlar om läkaren Simão Bacamarte som gifter sig med en kvinna vars uppgift är att ge honom friska barn. Men då detta inte ser ut att ske bestämmer sig Bacamarte för att arbeta med sitt kall, vetenskapen, och får till stånd ett dårhus i vilket han vill studera och behandla alla som visar tecken på vansinne. Frågan är bara om det går att utröna vem som är vansinnig och vem som inte är det.
Jag tyckte att Vansinnesläkaren var lättläst, intressant och tankeväckande. Berättelsen om dårarna i det Gröna huset kändes förvånansvärt modern och aktuell. För även idag finns det ju en ganska hög tilltro till vetenskapen och dess förmåga att vederlägga diverse ”sanningar” och manin att etikettera har inte minskat särskilt mycket sedan boken skrevs.
I och med detta har Jorden runt resan som Lyrans Noblesser anordnat nått slutmålet Amerika. Det har varit väldigt roligt och berikande att läsa böcker på de olika stoppen, även om jag inte har hunnit läsa alla böcker som jag inledningsvis ville (planerade) att läsa. Men det går ju faktiskt att läsa dem i efterhand. Och jag är väldigt nöjd med att ha läst minst en bok i månaden på varje stopp. Jag hänger gärna med på en ny resa om det blir en sådan.
Bokdamen - böcker, ljudböcker med mera 
Jag tyckte inte om den här alls. Men är också nöjd med att ha läst något från varje etapp.
Trist att du inte gillade den men sådär blir det ibland och man kan ju inte gilla allt…. 😉
Gillar tanken med att fundera på vem som är vansinnig och vem som inte är det…
Ja det gjorde jag också. Det är intressant frågeställning….