En smakebit på søndag: Den lysande världen

Efter ett sent teaterbesök (Utvandrarna, så bra!) passar jag på att dela med mig av en smakbit innan jag kryper till kojs. Söndagens smakbit kommer från Den Lysande världen av Siri Hustvedt om jag inte har börjat läsa ännu så det blir ett smakprov även för mig. Jag har inte läst något av Hustvedt tidigare men varit nyfiken på hennes böcker. Den lysande världen beskrivs som en ”intellektuell deckare i konstvärlden” vilket jag tyckte lät lite lockande. Min vana trogen har jag bläddrat i den och jag hajade till när jag såg att den har ett förord (redaktörens) på 11 sidor och att det finns fotnoter vilket kändes lite ovanligt. Jag har hört blandade omdömen om den och det ska bli intressant att se hur den är. Smakbiten kommer från de första raderna i berättelsen.

den-lysande-varlden

 

Jag började göra dem cirka ett år efter Felix död … enstaka kroppar av alla de slag som skrämde barnen trots att de var vuxna och inte levde tillsammans med mig längre. De misstänkte en variant av ”tokig-av-sorg” hos mig, särskilt när jag hade bestämt mig för att några av mina döda kroppar måste vara varma, så att man kunde känna värmen om man slog armarna om dem. (s. 16)

 

Fler smakbitar hittar du hos Mari och bokbloggen Flukten fra virkeligheten.

Önskar er alla en fin söndag!

Annonser

32 thoughts on “En smakebit på søndag: Den lysande världen

  1. Takk for smakebit. Eg las den i sommar då den kom på Bookerprisens longlist. Hustvedt har eg vore nysgjerrig på lenge, og det har gått så langt at eg har alle bøkene hennar klar i bokhylla 🙂

    Fine dag!

    • Intressant att höra att du har läst denna. Jag ser fram mot att börja på den snart och är också nyfiken på hennes andra böcker. Vet inte om det stämmer men hört att denna är ganska annorlunda mot hennes andra böcker. 😉 Ha en fin söndagskväll!

    • Javisst förstår man barnen inledningsvis. Det ska bli intressant att se hur den är att läsa, verkar annorlunda. Jag tycker att det känns kul att snart läsa en författare som har norska rötter, och det är förstås helt ok att känna stolthet. 🙂

    • Ja den är lite åt det makabra hållet. Jag har inte börjat läsa den ännu och vet inte om den fortsätter i samma stil. Jag gillar när det är lite läbbigt men kan förstå dina tveksamheter. 😉

    • Varsågod.:)Ja jag har också hört mycket gott om författarskapet, varit nyfiken på skrivsättet och det känns roligt att ha kommit igång med att läsa denna. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s