Sommarleken av Ellen Mattson

Sommarleken handlar om tonåringen Sandra som hittar ett vackert gammalt hus beläget vid havet. Hon dras till det gamla huset och människorna som bor i det; en farmor och tre syskon. Sandra är ensambarn och hon vill vara med, höra till, och återvänder flera gånger till det gamla huset som skiljer sig markant från det hon bor i.

Jag tyckte mycket om Sommarleken. Den har en stämning och ton som gick hem hos mig. Ja jag är helt enkelt lite svag för berättelser som är suggestiva och lite lagom mystiska. Den har också drömliknande sekvenser och jag gillade blandningen. Jag tyckte att berättelsen om Sandra, det gamla huset, Marika och barnbarnen Ylva, Pierre och Rikard var intressant.

Sommarlov brukar ta slut men de tre syskonen reser inte hem när höstterminen börjar och det är tydligt att allt inte är som det ska i familjen. Och när en läser så finns en krypande underton om att något obehagligt kommer att hända. Mer än så avslöjar jag inte här och nu. Sommarleken var den första bok jag läst av Ellen Mattson och det känns som att jag kommer att läsa fler böcker av författaren. Rekommenderas!

Mitt betyg blir -4/5.

Andra som har skrivit om Sommarleken: Benitas Bokblogg, Jenniesboklista.

Boken finns på Adlibris, Bokus, Cdon och bibliotek

 

 

En smakebit på søndag: Hönan som drömde om att flyga

Veckorna rullar på och det är sista söndagen i februari – en härligt solig dag med klarblå himmel och det känns extra  skönt med ledig dag efter att ha jobbat sexdagarsvecka. Som vanligt kan en dela med sig av en smakbit ur boken som läses inne hos Mari och bloggen Flukten fra virkeligheten. Jag håller fortfarande på med Kvinna inför rätta, inte för att den är dålig utan för att jag inte hunnit/orkat läsa så mycket i veckan så det blir en smakbit  från den bok som jag ska börja på härnäst: Hönan som drömde om att flyga av Sun-Mi Hwang som ingår i Jorden Runt V-utmaningen. Mer information om boken finns här.

Veckans bokbloggsfråga – betyg

Jag har länge tänkt att jag ska svara på bokbloggsfrågorna inne hos Carola på Barnboksbloggen. Och idag blir det äntligen av.  Veckans fråga handlar om betyg: Betygssätter du de böcker du läser och skriver om på din blogg? Hur fungerar ditt betygssystem i så fall? 

Jag betygsatte inte böcker när jag började blogga men efter ett tag började jag att göra det som en slags vägledning för mig själv och andra. Men jag betygsätter inte alla böcker av den enkla anledningen att jag har svårt för att sätta en passande siffra på en del böcker. När jag utelämnar betyget så brukar jag skriva en förklaring till varför jag inte betygsätter boken ifråga, men det händer att jag missar att göra det. Jag funderar ibland på att sluta sätta betyg men jag tycker att det finns fördelar med betyg som till exempel när en inte alltid hinner läsa recensionen, så jag fortsätter med det tillsvidare.

Jag går oftast efter min känsla för boken ifråga när jag sätter betyg och som många andra använder jag skalan 1-5 där 1 är sämst och 5 det bästa. Jag har inte satt ut någon förklaring över betygsättningen på bloggen men har funderat på att göra det så att det blir enklare för läsaren. Det händer också att jag sätter halvbetyg typ 3,5  och ibland – eller + tecken framför siffran och ja det kan nog vara bra med en förklaring kring det.

 

En bön för de stulna (Jorden Runt V)

En av de böcker som jag läst i februari är En bön för de stulna av Jennifer Clement.

Den handlar om Ladydi Garcia Martinez  som växer upp med sin mamma på den mexikanska landsbygden. Livet är tufft för kvinnorna i byn då männen i mångt och mycket har stuckit. Ständigt närvarande är våld och hot om att unga flickor ska bli kidnappade, stulna, av knarkkartellerna som far fram i byarna.

Det känns på ett sätt som att det var länge sen jag läste En bön för de stulna men det gjorde jag i början av månaden. Jag tyckte att det var en stark roman men den är skriven på ett sånt sätt att den inte är tung att läsa och jag läste den lite som en spänningsroman. Men i sig är det en skrämmande och tankeväckande skildring. Jennifer Clement ägnade tio år att intervjua unga mexikanska kvinnor som bland annat fallit offer för trafficking, hamnat i fängelse, som försvunnit, blivit stulna. En bön för stulna kunde ha blivit en en dokumentärroman. Jag vet inte om jag hade orkat läsa den om det blivit en dokumentär skildring men som fiktion gick det bra. Det är en bok som jag varmt rekommenderar.

Jag har länge tänkt läsa En bön för stulna och det känns bra att det äntligen blev av, mycket tack vare Lyrans Noblessers Jorden Runt utmaning.

Boken finns på Adlibris, Bokus, Cdon och på bibliotek.

 

 

En smakebit på søndag: Kvinna inför rätta

Söndag igen och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit ur boken som läses inne hos Mari och bloggen Flukten fra virkeligheten. Idag blir det en sväng ut på landet men först en smakbit.

Smakbiten kommer från Kvinna inför rätta av Louise Doughty som jag blivit tipsad om att läsa. Jag har läst lite i den nu på morgonen och den har börjat lovande. Mer information om boken finns här.

Och där, i det träpanelade förhörsbåset för de åtalade, bakom de tjocka rutorna av härdat glas, sitter du: min medåtalade. Innan mitt vittnesmål inleddes satt vi bredvid varandra, men skilda åt av de båda vakterna mellan oss. Jag hade avråtts från att titta åt ditt håll under de andra vittnesförhören- det skulle få mig att se ut som din sammansvurna, fick jag höra. (s.10)

Kvinnoalfabetet – bokstaven R

Jag har halkat efter lite i Kvinnoalfabetet (februari är ingen höjdarmånad, men det går mot ljusare tider). Sista bokstaven jag gjorde var P och den uppmärksamme undrar kanske var q tagit vägen, den trollade jag bort lite lätt.;) Så nu är det dags för bokstaven R i enligt O:s utmaning.

Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på R.

En av mina favoritförfattare är Ruth Rendell som jag tycker är väldigt bra på psykologisk spänning.

Vilken kvinna på R, död eller levande, tycker du borde få mer uppmärksamhet?

Noomi Rapace får kanske en hel del uppmärksamhet men jag tycker att hon förtjänar att få mer. En mycket bra skådis!

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på R vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Det finns flera men jag väljer skådisen och ljudboksuppläsaren Marie Richardson som gjort mycket bra.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på R har du ännu inte utforskat?

Esther Roxberg är en författare som jag inte har läst något av ännu.

 

 

 

 

 

 

En smakebit på søndag: Grottmannen

Just nu lyssnar jag på Grottmannen av Jörn Lier Horst om/med utredaren William Wisting. Så idag blir det en smakbit från den. Jag har lyssnat på över halva men smakbiten kommer från kapitel 3.

Wisting betraktade liket på en meters håll. Han måste huka sig ner för att se ordentligt under grangrenarna. En böjd rygg med en missfärgad och stelfrusen blazer, ljusa byxor och ett par bruna lågklackade skor av skinn. Några få hårtestar satt fortfarande kvar i bakhuvudet. I nacken syntes spår efter fåglar eller smågnagare som försett sig.

Fler smakbitar finns inne hos Mari och bloggen Flukten fra virkeligheten.

Månadens bästa bok (januari 2016)

En av de utmaningar som jag deltar i är Månadens bästa bok inne hos Mias bokhörna.  Efter lite funderande så har jag bestämt mig för att två böcker får samsas när det gäller januarimånads bästa. Ingen av de böcker som jag läste i januari fick toppbetyget 5 men jag läste många bra böcker. De som jag tyckte mest om är Den som glömmer av Arnaldur indridason som jag läste i Spänningsutmaningen. Och så Mannen som läste högt på 6.27-tåget av Jean-Paul Didierlaurent som jag inte har hunnit recensera och nu är det snart mitten av februari. Jag har i alla fall gett den betyget 4. En charmig och tankeväckande historia om bokläsning. Bara titeln är ju lockande för en boknörd och jag gillade skarpt idén med att läsa högt på pendeltåget. Tänk om en skulle ta och göra det när en pendlar till jobbet? Nej det är kanske inte någon lysande idé om en skulle göra det. Men Mannen som läste högt är en fin bok som jag gillade och varmt rekommenderar.

En smakebit på søndag: Sommarleken

Första söndagen i februari och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit ur boken man läser inne hos Mari och bloggen Flukten fra virkeligheten. Men idag har Mari internetproblem och smakbitarna finns hos Astrid Therese på bloggen Bektraktninger.

Efter en intensiv arbetsvecka på sex dagar så är det urskönt med ledig söndag. Idag ska jag ut och äta med några vänner och så hoppas jag att det blir en del läsning. Men först en smakbit från Sommarleken av Ellen Mattson som jag började läsa igår kväll. Mer information om boken finns här.

De andra två var redan uppe på bryggan igen och det var när hon klättrade efter som något hände, hon visste precis hur det gick till men sa aldrig något till någon: en hand tog tag om hennes smalben och ryckte till och hon föll och slog upp knäet mot en stenkant. När hon kom upp till de andra såg hon att det var ganska illa. Det blödde ännu inte så mycket men skinnet hade rullat upp sig åt sidorna så att man såg en stor bit av det ljusröda köttet. (s.12)

Den som glömmer av Arnaldur Indridason (Spänningsutmaningen)

I januari läste jag Den som glömmer av Arnaldur Indridasons som ingår i serien om Erlendur Sveinsson.

Så här står det om handlingen på förlagets hemsida: 1979. En kropp hittas flytande i en avlägsen damm ute på lavafältet. En amerikansk militärbas är det enda som ligger i närheten. Liket tycks på något vis höra ihop med basen, men amerikanerna är inte intresserade av att samarbeta med den isländska polisen och kriminalpolisen Erlendur Sveinsson och hans kollegor får istället ta andra vägar för att skaffa sig information om fallet. Samtidigt kan Erlendur inte släppa tankarna på den artonåriga flicka som försvann en mörk vinter för över tjugofem år sedan.

—————————————————————————————————————

Jag är väldigt förtjust i Arnaldur Indridasons böcker. De är välskrivna, spännande och ganska olika. Kriminalintrigen är oftast intressant men det är snarare stämningen och miljöerna, det karga Island, karaktärerna och särskilt Erlendur som jag gillar allra mest. Och jag tycker också att det är väldigt skönt med det lite lugnare tempot som finns i böckerna.

Jag gillade Den som glömmer som är den tolfte delen väldigt mycket och att författaren fortsätter på spåret från Nätter i Reykjavik i den meningen att det handlar om den unge Erlendur. Det är intressant att få veta mer om Erlendur, hur det började, intresset för människor som försvinner och liknande.

Jag längtar redan efter nästa bok i serien och jag hoppas att det inte dröjer alltför länge innan den kommer. Mitt betyg blir 4,5/5

Boken finns på Adlibris, Bokus, Cdon och bibliotek

De andra, lästa, böckerna i serien:

Glasbruket (2003)

Kvinna i grönt (2004)

Änglarösten (2005)

Mannen i sjön (2006)

Vinterstaden (2007)

Frostnätter (2009)

Mörka strömmar (2010)

Svart himmel (2011)

Den kalla elden (2012)

Den stora matchen (2013)

Nätter i Reykjavik  (2014)