För ett par år sen kunde man i olika medier följa historien om gatuhunden Arthur som hakade på multisportteamet i Ecuador där de befann sig under VM. Boken Arthur: Gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem handlar om detta. Och om multisportledaren Mikael Lindnord. Barndomen. Uppväxten. Och hur han som sjuttonåring blev sparkad från sitt hockeylag, vägen in i multisporten, ledarrollen.
Innan jag läste den här boken visste jag knappt något om multisport. Och jag var väl inte så intresserad av sporten. Men såväl historien om Arthur och den om Mikael, hans väg till multisporten, och den om multisporten, är fängslande läsning. Det är intressant, spännande, gripande och tankeväckande på väldigt många sätt. Historien om Mikael fick mig att tänka på steg som jag tagit i livet, sportens betydelse, tillit och mycket annat.
Historien om Arthur är hjärtevärmande läsning. Gatuhunden som dyker upp och får en köttbulle av Mikael och som sen följer dem över höga berg, leriga fält, i iskallt vatten. Och så vänskapen mellan Arthur och Mikael. Mikael känner att Arthur är en speciell hund och bestämmer sig för att ta med honom hem till familjen i Örnsköldsvik och turerna för att genomföra det och sen hemkomsten är spännande läsning vilket gäller boken i stort.
Bilderna som finns i boken på Arthur och Mikael, teamet, familjen ger en extra dimension till läsningen och det är en mycket läsvärd bok som jag varmt rekommenderar.
Betyg 4/5
Månadens bästa bok i Oktober.
Låter som en riktigt mysig bok, blir lite sugen 🙂
Kul, den är fin 🙂