Helgfrågan v 9

Torsdagskväll och dags för Mias helgfråga: Varför tror du många slutar blogga? Jag tror att det kan bero på många olika saker bland annat att tiden inte räcker till. Kan själv känna att det inte är helt lätt när en jobbar heltid och har fullt upp. Men jag tar det lite som det kommer, ibland hinner jag inte skriva inlägg och då får det bli så. Andra gånger flyter det på lite mer.

Sen finns det nog de som använder Instagram och liknande och ”hoppar av” bloggandet. Men jag har också sett att en del som varit borta från bloggandet kommit tillbaka vilket är kul.

Bonusfrågan: Ett tips på en bra bokblogg. (gärna en som inte redan finns i min). Flertalet av de bloggen som jag följer/läser finns på min blogglista men den behöver uppdateras för alla finns nog inte där. Det är det där med tiden….Jag läser/följer en hel del bloggar (tror många finns på Mias lista), det är kul liksom kontakten med andra bloggare. Och aktiviteter som den här och andra som bloggare håller i är jag jätteglad över. Hinner inte alltid vara med på allt, men glad över att de finns när jag kan.

Annonser

Nesser och ja det är Nesser

Efter en Harlan Coben bok dags för Håkan Nesser. Fjärde delen i Barbarotti serien. Blev lite lättad när jag upptäckte att det är Nesser som läser och inte Torsten Wahlund (som det står på omslaget till den ljudbok som jag lyssnar på). Jag har inget emot Wahlunds uppläsningar, men jag hade ställt in mig på Nesser eftersom han läser de tidigare böckerna i serien, och det är något speciellt med att lyssna på författarens uppläsningar. Så ja det kändes lite skönt att det står fel på omslaget, även om det är att föredra att det står rätt.;)

Söndagens smakbit: Den enda historien

Veckorna rullar på och det är söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses. Denna vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Det har varit en intensiv jobbvecka, och en lugn helg med en del läsning. Dagens smakbit kommer från Den enda historien av Julian Barnes. Upptäckte att det var några år sen jag läste något av författaren, faktiskt samma år som jag började blogga, 2013. Känt mig lite sugen på att läsa fler böcker och när jag hittade den här på jobbet så fick den följa med hem.

Jag hade aldrig tidigare befunnit mig i en familj där mannens framtoning var så överlägsen och samtidigt så dubbeltydig. Kanske blir det så när det bara finns en man i huset: han kan utveckla sin syn på den manliga rollen utan att mötas av motstånd. Eller kanske vara det bara så här Gordon Macleod var. Min oförmåga att uppfatta tonläget utgjorde emellertid ett mindre bekymmer den där kvällen. Det stora problemet var att jag, nitton år gammal, var helt okunnig om hur jag lämpligen skulle bete mig på en middag hemma hos mannen vars hustru jag var förälskad i. (s. 75-76)

Trevlig söndag!

Från A till Ö – Överskattad

Dags för sista bokstaven i alfabetstaggen.

Ö – Överskattad. En bok du inte tycker förtjänar hypen. Jag tror att vi alla har varit där. Den här boken fick dig att undra varför alla andra tyckte om den så mycket.

Hm, en bok som alla andra tyckte om…. så långt kan jag inte sträcka mig men jag vet att det fanns de som gillade Den sista Mrs Parrish av Liv Constantine. Jag minns att jag inte förstod det, tyckte själv att den föll platt. Men det är min smak och det är olika som tur är.

Då var den här alfabetstaggen som jag påbörjade 2017 i hamn.

Helgfrågan v 8

Torsdagskväll och dags för Mias helgfråga som skönt nog är lätt: Vad läser du nu? 

Jag lyssnar på den här.

Har lagt en bok på is; När isarna smälter. Inte bestämt om jag ska fortsätta läsa den eller inte, den får ligga ett tag till på sängbordet.

Färre böcker på gång än jag brukar ha, men tänkt börja på ny bok ikväll. Humöret får avgöra vilken det blir.

Bonusfrågan: Vad ser du framemot i vår? Härligt vårväder, ljuset som en redan märker av. Teater. Förhoppningsvis en massa bra läsning och lyssning.

Husdjuret av Camilla Grebe

Jag tyckte mycket om Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe när jag lyssnade på den. Och jag har länge velat lyssna på Husdjuret som jag hade hört mycket gott om. Förra månaden blev det äntligen dags.

Jag har läst flera andra böcker av författaren som jag tyckt om. Men de som jag tyckt mest om så här långt är Älskaren från huvudkontoret och Husdjuret. Och Husdjuret tyckte jag ännu mer om än den första delen.

Jag blev väldigt berörd av att lyssna på Husdjuret som är stark läsning om samtiden och det lilla samhället. Människor. Relationer. Hemligheter. Identitet. Rädsla. Hemskt brott.

Historien är skriven i flera jagperspektiv: Jakes (en pojke som bär på en hemlighet som han inte vågar avslöja), polisen Malin och profileraren Hanne. Det kan vara lite klurigt att lyssna på berättelser med flera jagperspektiv. Men jag tyckte att det gick bra med Husdjuret.

Jag lyssnade på boken under en period när jag hade mycket runt mig men det gick ändå lätt att lyssna vidare på den trots att det ibland blev lite sporadiskt och en del uppehåll.

Jag tyckte att Husdjuret var väldigt spännande. En riktig bladvändare. Jag blev överraskad flera gånger och det är ett extra plus när en som jag läser mycket deckare. Så nu är det bara att ta sig an Dvalan så småningom.

Katarina Ewerlöf läser både Älskaren från huvudkontoret och Husdjuret.

Betyg 4+/5