Förra månaden lyssnade jag på tredje Barbarotti boken av Håkan Nesser.
Den handlar om Ante Valdemar Roos som är ca 59 år. Han har lessnat på sitt andra äktenskap, jobbet och känner egentligen ingen större glädje för något. Så vinner han pengar, säger upp sig på jobbet, skaffar ett torp och börjar leva ett slags dubbelliv. Den 21-åriga Anna Gambowska rymmer från ett hem där hon varit intagen för drogmissbruk. Hon liftar med en som visar sig vara en läbbig typ, lyckas undkomma och gömmer sig på Roos torp. Han anar att det finns en annan person där och så småningom träffas de. Anna bor kvar. Deras vardag och liv förändras när Annas fd pojkvän plötsligt hittar det undangömda stället.
Jag tyckte jättemycket om den här. Det jag gillar mest är berättelsen om Ante Valdemar Roos. Han är lite knarrig, uttråkad och känns som en vanlig och ovanlig person. Roos berättar inte om vinsten och torpet för sin familj och det kan en tycka är konstigt och fel, men det finns orsaker till det. Och någonstans så kändes det inte fullt så fel.
Det dröjer innan Barbarotti kommer in i handlingen, ungefär halvvägs in. När jag lyssnade så funderade jag lite kring när Barbarotti skulle dyka upp. Att det dröjde var inget som jag störde mig på. Kanske för att den här, liksom föregående delar i serien, inte är en renodlad deckare utan mer som en vanliga roman. Berättelse om herr Roos är intressant, tankeväckande och jag gillar filosoferandet, humorn.
Jag gillar den här serien och det här är nog den bok som jag tyckt mest om hittills. Ljudboken läses av författaren och uppläsningen är som vanligt väldigt bra.
Betyg +4/5
Jag minns också den här som en av de bästa! Sen älskar jag att höra Nesser själv läsa upp boken. Jag läste en av böckerna i serien (andra boken?) och jag fick inte alls samma känsla för den som de övriga.
Kul att du också minns den som en av de bästa. Tycker också jättemycket om Nessers uppläsningar. Har läst en av hans böcker, en fristående, och det funkade men helt klart är det skillnad när han läser upp sina böcker!