Helgfrågan v 24

Första semestern (delar upp) närmar sig och det känns superskönt. Mias helgfråga handlar om serier: Är det någon serie du tänkt läsa i sommar? 

Jag har tänkt att jag ska läsa det jag känner för under sommaren och det är inte omöjligt att det blir någon bok som ingår i en serie.

En serie som jag ibland brukar läsa en bok i under sommaren, och kanske även i år, är Jacqueline Winspears serie om Maisie Dobbs. Sen har jag funderingar på att börja läsa Peter Mays Chinathrillerserie. En serie som jag kanske avslutar i sommar är Jane Gardams.

En bok som jag hoppas läsa i sommar santidigt som jag vill suga lite på karamellen är Andarnas labyrint av Carlos Ruiz Zafon. Det är den fjärde och avslutande delen i serien om De bortglömda böckernas gravkammare. Men blir jag sugen på annat i stunden så kan det bli helt andra böcker.

Bonusfrågan handlar om vad en brukar bjuda på för gott vid kalas och liknande. Kanske någon paj.

 

 

 

 

Annonser

Ensamhetens språk av Jan-Philipp Sendker

Förra månaden läste jag uppföljaren till Viskande skuggor av Jan-Philipp Sendker. En bok som jag sett fram mot då jag tyckte mycket om den första.

I serien (så här långt) möter läsaren journalisten Paul, tysk-amerikan, vars son har dött i en sjukdom. Paul vill vara ensam med sina minnen av sonen och isolerar sig på en ö utanför Hong Kong. Han möter Christine och livet får en ny riktning.

I Ensamhetens språk får Christine ett brev från en bror som hon inte trodde var i livet. Brodern behöver hennes hjälp och ber henne komma till en by utanför Shanghai. Christine blir omtumlad, och minnen från uppväxten dyker upp. Hon berättar för Paul om brevet och efter övervägande reser de till byn. Det visar sig att Christines svägerska lider av en mystisk sjukdom.

Det är inte deckare men spännande läsning, och jag gillar mixen spänningsroman och kärlekshistoria. Det är intressant att läsa om samhället. Och miljöerna; har inte läst så många böcker som utspelas i Shanghai och/eller Hong Kong såvitt jag kan minnas. I den andra delen får en veta mer om Christine, uppväxten, familjen. Relationen till brodern, språket. Det är många intressanta trådar i Ensamhetens språk som sammantaget gör den väldigt bra.

Paul börjar undersöka den mystiska sjukdomen och finner att det är fler än Christines svägerska som lider av den. Intressant och spännande läsning tyckte jag.

Det här är en välskriven serie helt i min smak. Den första boken är väldigt bra och Ensamhetens språk tyckte jag ännu mer om. Nu väntar jag på nästa del.

Betyg 5/5

Böckerna av Arnaldur Indridason

Dags för en lista. Jag har läst alla Arnaldur Indridasons böcker som såvitt jag känner till är översatta (har jag missat någon får ni gärna hojta till!). Listan kommer att uppdateras allteftersom det tillkommer nya böcker av författaren. Har ni inte läst så rekommenderar jag att ni börjar från början med serien om Erlendur.

Serien om Erlendur och kolleger:

Glasbruket (2003) läst

Kvinna i grönt (2004) läst

Änglarösten (2005) läst

Mannen i sjön (2006) läst

Vinterstaden (2007) läst

Frostnätter (2009) läst

Mörka strömmar (2010) läst

Svart himmel (2011) läst

Den kalla elden (2012) läst

Den stora matchen (2013) läst

Nätter i Reykjavik  (2014) läst

Den som glömmer (2015) läst

Flovent och Thorson serien:

Det tyska huset (2017) läst

Top Ten Tuesday

Det var ett tag sen jag körde en TTT och nu är det dags. Temat hos The Broke and Bookish är Top Ten Series I’ve Been Meaning To Start But Haven’t.

Det känns egentligen inte som jag behöver påbörja en massa nya serier, men det finns flera som lockar nyfiken som jag är. Här kommer ett gäng som jag i alla fall vill testa första boken i.

Kathleen Mallory-serien av Carol O´Connell.

Sean Duffy-serien av Adrian McKinty. .

Utmarker, InlandArne Dals nya serie.

Andra ShetlandkvartettenAnn Cleeves.

En osynlig, LykttändarenPontus Ljunghill.

BjörnstadFredrik Backman.

En engelsk gentleman – trilogi – Jane Gardam.

China thrillers serienPeter May.

Lite till mitt försvar så blev det inte fullpott idag, men jag misstänker att jag kommer att få en del tips när jag kollar runt. 😉

Viskande skuggor av Jan-Philipp Sendker

Förra månaden läste jag Viskande skuggor som är den första boken i en planerad serie av Jan-Philipp Sendker. Den handlar om journalisten Paul, tysk-amerikan, som förlorat sin son i en sjukdom, och lever på en ö utanför Hong Kong där han vill vara vara ensam med minnet av sonen.

Under en vandring möter Paul amerikanskan Elisabeth Owen, som ber om hjälp med att hitta hennes 30-åriga son som är spårlöst försvunnen. Paul blir intresserad, kontaktar vännen Zhang som arbetar inom den kinesiska polisen och de undersöker saken tillsammans.

Viskande skuggor handlar om sorg, förlust och kärlek, om att gå vidare i livet, Paul möter Christine som han mer eller mindre motvilligt släpper in i sitt liv och börjar träffa. Den handlar också vänskap, Paul och Zhangs, och hemligheter som kommer fram i ljuset under undersökningen. Jag tyckte om mixen av kärlekshistoria och spänningsroman och de olika ingredienserna.

Jag har inte läst så många böcker som utspelas i Hong Kong och dess omgivning och det var intressanta miljöer. Det var spännande läsning och den här boken passade mig väldigt väl.

Det var min första bok av författaren  som tidigare skrivit Konsten att höra hjärtslag och Hjärtats innersta röst. Böcker som jag nog kommer att läsa framöver. Och jag ser fram mot nästa del i den här serien.

Betyg 4+|5

Månadens bästa bok: april

 

 

Bokbloggsjerka 14 – 17 april

Långfredag och dags för Annikas jerka: Less is more, håller du med om det? (Kan handla om en på tok för lång bokserie, en bok som borde ha förkortats med typ 300 sidor, etc.

Ja jag håller nog med. Jag läste mycket tegelstenar när jag var yngre och älskade det, men numera drar jag mig lite för att läsa tjocka böcker. Men, det finns ju tjocka böcker som jag vill läsa och finns de i ljudboksformat så blir det oftast det, för om de är bra så brukar det funka bättre. Många gånger tycker jag att tegelstenar har en tendens att bli för långa, utdragna och sega. En bok som jag tyckte om, men som hade vunnit på att kortats ner är 22/11 1963 av Stephen King.

Jag har också läst tegelstenar som varit bra i stort sett hela tiden och där jag nästan önskat att de inte skulle ta slut, bland annat: Hotell Angleterre av Marie Bennett och Tennison av Lynda La Plante. I ärlighetens namn så finns det också tunnare böcker som blivit för utdragna och sega och inte lockat tillräckligt. Det är nog lite av en balansgång och handlar mycket om hur boken är skriven, men jag föredrar många gånger böcker på under 300 sidor, gärna runt 200. Det känns ju också som en hinner läsa lite fler böcker då.

Sen finns det bokserier som jag har tröttnat på för att böckerna är för lika och det inte kommer något som känns nytt, annorlunda. Trilogier är ganska lagom på många sätt känner jag efter att ha läst Stephen Kings Mercedestrilogi (inte skrivit om den avslutande delen än, men det kommer framöver). Med detta sagt så finns det längre serier som jag inte tröttnat på ännu, men jag har en tendens att tröttna om de blir för långrandiga och det kan även gälla kortare på 3-4 böcker om de inte tilltalar mig tillräckligt.

Trevlig läshelg och påsk!