Söndagens smakbit: Brännaren

Söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses.

Det har varit och är extra skönt med ledig helg nu när jag jobbar igen. Det var minst sagt tufft att börja jobba efter ledigheten, minns inte att det brukar vara så pass, men kanske bra det…

Det har blivit en del läst i helgen men inte så mycket som jag trott att det skulle bli. En av böckerna som jag läser är Brännaren av M W Craven  som är en brittisk kriminalförfattare. Boken utspelar sig i Lake District. Funderade lite om jag skulle våga läsa då den verkade läbbig, och det är den bitvis, men den är också spännande och jag vågar, iaf än så länge….

Kroppen i kistan var inte de uttorkade resterna efter den oidentifierade mannen som de väntat sig att få se utan ännu en av Brännarens offer. Av lukten att döma var det inte heller ett nytt offer. Kroppen var lika illa bränd som den Poe hade sett i stenringen i Cockermouth, men medan den kroppen luktat vedervärdigt men färskt, luktade den här vedervärdigt men förruttnat. (s. 135)

 

Fler smakbitar finns hos Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna idag.