Oh William av Elizabeth Strout

En av böckerna som jag har läst under sommaren är Oh William av Elizabeth Strout. Efter att tidigare ha läst böcker som Olive Kitteridge och fortsättningen Olive, igen har Strout blivit en av mina favoritförfattare. Så jag ville förstås läsa den här och det blev på engelska (den översatta har planerat utgivningsdatum 19 september).

En karaktär som finns med i flera av Strouts böcker är Lucy Barton. I Mitt namn är Lucy Barton som handlar om relationen mellan Lucy och modern som är komplex. Och så i Vad som helst är möjligt som består av kortare berättelser om olika människor, däribland Lucy som efter många år återvänder hem för att träffa syskon. Jag har läst dem förut och Lucy Barton läste jag om på engelska. Och det blev både en omläsning och nyläsning. Nya upptäckter, dimensioner tillkom och omläsningen gjorde att jag tyckte ännu mer om boken.

När Oh William inleds är Lucy 60+, framgångsrik författare, änka efter andra maken David som dog i sjukdom. Hennes första make William är ensam efter att tredje frun har lämnat honom. Lucy och William är vänner och hon följer, efter att ha fått frågan, med honom på en tripp för att undersöka en familjehemlighet. Den tråden är intressant men kärnan i boken är relationen till William, döttrarna, David och försöken att förstå sig på andra och sig själv. Jag tänker att det är väl lite som det är i verkliga livet.

Det är Lucys perspektiv i boken. På William, döttrarna, David, händelser, minnen, livet och inte minst på sig själv. Det finns ett personligt tilltal i texten som jag tyckte om. Det börjar direkt med orden att Lucy vill berätta några saker om sin första make. Det känns förtroligt, som att bli inbjuden till läsning, till ett samtal med de olika inputen.

Jag tyckte mycket om den här boken. Det är välskrivet, väldigt bra språk. Känns som att det kan vara en av årets bästa läsning. I samband med att jag skrivit det här har jag bläddrat i boken och funderat vidare. Och stannat upp vid vissa stycken, meningar. Det är en bok som växer och stannar kvar.

Betyg 5/5

Sommarläsning lista 2022

Då är det juni och dags för en lista på ett urval böcker som jag vill läsa. Då jag läser det jag känner för i stunden kan det också bli (helt) andra böcker än på listan. Ett par böcker har jag börjat på.

–Bara en mor av Roy Jacobsen. Fjärde boken i serien om Ingrid på Barröja. Tyckte mycket om de föregående böckerna. Har börjat på denna. KLAR!

–Something to hide av Elizabeth George. Vilken del är det här….kan knappt räkna, tjockare blir de också. MEN jag har gillat flertalet (dåliga böcker läser jag inte ut) och kommer det nytt så läser jag. Ljudboken påbörjad. Lite över 24h (rättelse 21h….) så det kommer inte gå på en kafferast…KLAR!

-En ljudbok av Michael Robotham måste det förstås bli. Fristående The secret she keeps eller When she was good andra boken i serien med Cyrus Haven. Vilken blir det?

–Carambole av Håkan Nesser. Känns som dags att fortsätta med Van Veeteren serien. Ljudbok. KLAR!

–Osynligt bläck av Patrick Modiano. En av mina favoritförfattare så varför inte en bok under sommaren.

–Oh Wlliam av Elizabeth Strout. En till favoritförfattare. Läsning ett ”måste”. KLAR!

–To die but once av Jacqueline Winspear. Det brukar bli en bok i serien om Maisie Dobbs under våren eller sommaren. Blir nog ljudboken den här gången. KLAR!

–Natriumklorid av Jussi Adler-Olsen. Det känns som det var länge sedan jag läste om Avdelning Q. Ljudbok

–Paradishamn av Erika Olofsson Liljedahl. Jag tyckte mycket om föregående böcker av författaren och den här vill jag också läsa. KLAR!

–Städerskan av Nita Prose. Lite lättsammare bok kanske inte är så vanligt på mina listor men variation behövs. KLAR!

–Nya människor i fel ordning av Jonas Karlsson. Den här karamellen har jag sugit på sedan den kom. Men kan ju inte göra det hur länge som helst…ljudboken är självklar då det är författaren som läser.

–Detaljerna av Ia Genberg. En bok som jag faktiskt lånade hem när den kom men inte hann läsa.

–Ondskans ekon av Arnaldur Indridason kommer under juni och jag har läst alla böcker så vill förstås läsa även den här.

-och så en ljudbok som jag hoppas avsluta under sommaren: Renegater av Klas Östergren. Den hamnade på paus för ett bra tag sedan, kanske blir den utläst under sommaren. KLAR!

Årets lista är lite längre än förra sommarens, men det är inte synonymt med att fler böcker kommer att bli lästa. Snarare så är det med tanke på att jag vill ha lite fler att välja mellan. Hur många som blir lästa får sommaren utvisa.

Läsningen och bästa böckerna 2020

Dags att sammanfatta bokläsningen 2020.  Jag läste 74 böcker varav 41 ljudböcker och 3 där jag växlade mellan bok och ljudboken. Det blev 10 böcker på engelska varav 9 ljudböcker. 

När det gäller spänning så läste (lyssnade) jag flest böcker av, inte helt oväntat kanske, en av mina favoritförfattare Michael Robotham. Det blev 6 ljudböcker på engelska. De senast lästa: Close your eyes och The other wife.

—-

Många böcker har gett extra dimensioner och stannat kvar i tankarna länge efteråt. Här är ett urval:

Olive igen  av Elizabeth Strout. Tyckte mycket om boken om Olive Kitteridge och uppföljaren likaså. Strout skriver böcker som en kan läsa om och hitta olika nyanser i.

Den underjordiska järnvägen  av Colson Whitehead. Stark bok om levnadsöden, flykt och rasism som stannat kvar.

Böcker som jag inte skrivit så mycket om, frånsett en och annan smakbit, men tipsat om så fort jag fått tillfälle:

Bakvatten av Maria Broberg utspelas i Västerbotten. En pojke, Nilas, försvinnande påverkar flera människors liv. En jättebra debutroman.

Ensam med katt är minst lika fin som Nils Uddenbergs Gubbe med katt.

Biodlaren från Aleppo av Christy Lefteri är en gripande berättelse om krig, flykt och bin som en fast punkt, så fint skriven.

—-

Klubben av Matilda Gustavsson behöver ingen närmare presentation. Läs om ni inte har gjort det!

——-

Rotvälta av Tove Alsterdal utspelas i Ådalen, är första delen i en serie. Mycket välskriven och bra språk.

—

Det finns fler läsupplevelser som förtjänar att omnämnas men någonstans måste en stanna. Det har helt klart varit ett bra bokår!

—

Vilka favoriter har ni?

Top ten tuesday

Det är tisdag och temat i Top ten tuesday känns lite kul så jag hakar på: Top ten authors I’ve read the most books by.

Jag har tagit med författare som jag läst minst tre böcker av. Har inte räknat upp antal böcker jag läst av varje författare, men det rör sig om 3 och uppåt. Jag har fler favoritförfattare än tio, det här är ett urval.

-Michael Robotham

-Jonas Karlsson

-Anne Holt

-Håkan Nesser

-Elizabeth Strout

-Jacqueline Winspear

-Elizabeth George

-Lynda la Plante

-Arnaldur Indridason

-Sarah Waters

Olive igen av Elizabeth Strout

Jag har läst fortsättningen på Olive Kitteridge.  Liksom första romanen består Olive igen av berättelser som hör samman. Platsen är Crosby i Maine. Huvudkaraktären Olive Kitteridge är pensionerad mattelärare.

Berättelserna handlar om männIskor som på olika sätt har anknytning till Olive. Det rör sig bland annat om sonen, Olives nya man Jack, vänner, elever. I berättelserna framkommer olika karaktärers syn på livet, omgivningen och Olive. Och Olives syn på  sitt liv, sonen och hans fru, barnbarnen, gamla elever, vänner och inte minst åldrande. Olive har blivit och blir äldre. Strout skildrar det på ett väldigt trovärdigt sätt.

Jag tyckte att det var en ren njutning att läsa den här boken. Det är om livet som går upp och ner och ibland lite mer av det ena. Det är välskrivet och fantastiskt bra språk. Den andra boken är i mitt tycke ännu bättre än den första. Det finns många olika nyanser och stråk i berättelserna och romanen som helhet.

Olive igen är för mig en av de bästa böcker som jag läst i år, kanske den bästa hittills. Jag brukar vara lite snål med fullpott i betyg men när det är bra så är det inget snack om saken.

Betyg 5/5

Söndagens smakbit: Olive, igen

Söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses.

En av böckerna som jag håller på med är Olive, igen av Elizabeth Strout som är en fortsättning på Olive Kitteridge. Jag tyckte mycket om Olive Kitteridge och fortsättningen är också väldigt bra. Smakbiten kommer från sidorna 136-137. Det kan vara på sin plats att nämna att det handlar om Olives liv och även andra personers i en liten småstad, Crosby i Maine. Men på många sätt skulle det kunna vara på vilken plats som helst.

 

Fler smakbitar finns hos Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna idag.

 

Ny bok av Elizabeth Strout snart…

Jag har läst tre böcker av Elizabeth Strout som jag gillat. Har sett att det snart kommer en fortsättning på Olive Kitteridge som var den första som jag läste.

Ända sen jag läste Olive Kitteridge har jag tänkt se tv-serie på HBO. Med Frances McDormand, en favoritskådespelare. Men det har inte blivit av… Kanske kan jag komma till skott nu innan nya boken kommer. Kan ju vara ett sätt att friska upp minnet innan jag läser Olive, igen. Den kommer i april. Har läst någonstans att det med den nya boken har gått över 10 år sen karaktären introducerades av författaren. Intressant!

Omläsning, nyläsning – Lucy Barton

Brukar ni läsa om böcker? Jag gjorde det en hel del när jag var yngre – böcker som jag älskade och inte kunde få nog av. Men så ebbade det sakteligen ut och det hände bara någon enstaka gång. Kanske för att jag blev ”äldre” och upptäckte så mycket böcker som jag ville läsa. Sen jag började blogga (2013) har jag gjort en del omläsningar, inte jättemånga men några böcker har jag av olika anledningar läst om och/eller lyssnat på istället för att läsa. Jag börjar mer och mer tycka att det är en intressant upplevelse att läsa om (eller t.ex. lyssna på en bok som jag läst).

Jag har märkt att en omläsning kan bli både en om- och nyläsning och så blev det med Mitt namn är Lucy Barton som jag läst och senare lyssnade på, på engelska. Jag tyckte mycket om den när jag läste den på svenska, men jag hade läst Olive Kitteridge relativt nyligen och med den färsk i minnet så var den lite min favorit och det påverkade förstås läsningen av Mitt namn är Lucy. När jag senare lyssnade på My name is Lucy Barton så blev det en mycket starkare upplevelse än när jag läste den på svenska. Det beror förmodligen på många olika saker som att det var vid ett annat tillfälle – läsning handlar ju många gånger om tid, plats och dagsform liksom vad en läst innan. Och det är något visst att läsa på originalspråk. Elizabeth Strout skriver otroligt bra och att lyssna på boken var speciellt och det berodde mycket på uppläsningen. Suveränt läst av Kimberly Farr.

Så det blir en uppgradering av betyget för den boken. Mitt namn är Lucy Barton har jag tidigare gett betyget 3,5/5. My name is Lucy Barton får betyget 5. Jag tyckte också jättemycket om Vad som helst är möjligt. Det är också en bok som stannat kvar och som dyker upp i mina tankar och den får också toppbetyg. Det här är böcker som jag kan tänka mig att läsa om och jag kommer nog att lyssna på Vad som helst är möjligt på engelska någon gång. Kimberly Farr läser även Anything is possible.

Mitt namn är Lucy Barton av Elizabeth Strout

Jag tyckte mycket om Olive Kitteridge som jag läste för ett par månader sen, och nu har jag läst Mitt namn är Lucy Barton.

I den belyser författaren relationen mellan mor och dotter. Lucy försöker återhämta sig efter en operation, då modern som hon inte har pratat med på flera år kommer på besök. Kan de hitta tillbaka till varandra? En väg som de försöker närma sig varandra på är att prata om människor bakåt i tiden.

Jag har läst en del böcker om mödrar, relationen mor-dotter (och även mor-son) senaste tiden. Alla lite olika skildringar, intressanta på sitt sätt. Elizabeth Strout är bra på att lyfta fram komplexiteten i relationer, nyanserna, spänningarna.

Jag hade höga förväntningar på Mitt namn är Lucy Barton vilket nog beror på att jag hört i stort sett bara gott om den och att jag gillade Olive Kitteridge väldigt mycket bidrog nog också. Mitt namn är Lucy Barton är välskriven och intressant men jag upplevde ett slags avstånd till berättelsen och karaktärerna. Kanske berodde det på min läsning; ibland behöver en läsa vissa böcker lite mer på djupet och läsupplevelser handlar också mycket om rätt tid, plats och så vidare.

Det låter kanske som att jag inte tyckte om Mitt namn är Lucy Barton, men det gjorde jag. Det finns episoder, ord, meningar i skildrandet av Lucy och moderns relation som jag stannade upp vid och funderade kring. Och det är välskrivet och intressant läsning. Elizabeth Strout skriver bra och det är en författare som jag håller ögonen på. Och jag ser fram mot att så småningom läsa Vad som helst är möjligt.

Betyg 3,5/5

Tillägg: Omläsning av boken på engelska, då fick den toppbetyg! https://bokdamenblog.wordpress.com/2018/10/20/omlasning-nylasning-lucy-barton/

Söndagens smakbit: Mitt namn är Lucy Barton

Första söndagen i juni och det blir att åka ut en sväng på landet. Men först tänkte jag dela med mig av en smakbit. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Jag tyckte mycket om Olive Kitteridge av Elizabeth Strout och kände att jag ville läsa fler böcker av författaren. För ett tag sen lånade jag hem Mitt namn är Lucy Barton och nu kände jag att det får bli min nästa bok. Smakbiten kommer från de första raderna i boken, sidan 7. Texten är lite sned, hoppas att det ändå går att läsa 😉

Trevlig söndag!