Söndagens smakbit: Träskkungens dotter

Söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Då är midsommarhelgen nästan till ända men det är semester och känslan att det är det kommer nog ännu mer imorgon. 😉 Det har varit en lugn helg så här långt och jag har läst en del; börjat på två olika böcker: En bokhandlares dagbok och Träskkungens dotter. Smakbiten kommer från Träskkungens dotter av Karen Dionne mest för att det var lättare att välja stycke. Det är första boken som jag läser av författaren och den har börjat väldigt lovande.

Jag hinner tillbaka till tv:n lagom till nyheterna klockan sex. Två timmar sedan min far rymde och ännu inga rapporter om att någon har sett honom, vilket inte alls förvånar mig. Jag tror som sagt inte alls att han befinner sig i naturreservatet. Samma terräng som gör reservatet svårt att genomsöka gör det svårt att gömma sig i. Å andra sidan gör far aldrig någonting på måfå. Det finns en anledning till att han valde just den plats som han gjorde. Jag måste bara lista ut vilken. (s. 33)

Trevlig söndag!

Annonser

Söndagens smakbit: Helikopterrånet

Veckorna rullar på och det är söndag igen. Första semestern (delar upp den) är inte långt borta nu, nedräkning pågår. Idag blir det en sväng ut på landet men först tänkte jag dela med mig av en smakbit. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

En av böckerna som jag lyssnar på är spänningsromanen Helikopterrånet, intervjuer och annat ligger till grund för boken om Västbergarånet som skedde 2009, skriven av Jonas Bonnier. Boken ska bli film på Netflix med Jake Gyllenhaal i en av huvudrollerna. Smakbiten kommer från kapitel 40. Med reservation för eventuella skrivfel då jag inte har tillgång till texten.

Det betydde att man kunde ta sig ner genom takfönstret. Om man krossade glaset i taklanterinen och stack ner en lång stege kunde man kanske nå ner till balkongen. Alexandra hade haft rätt, tänkte han. Han var inte en person som gav upp. Han fann nya vägar.

Trevlig söndag!

Söndagens smakbit: Det andra målet

Söndag igen och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit ur boken som läses. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Det är inte dumt när en upptäcker att det finns böcker som en inte har läst av favoritförfattare. Lite så är det med Jonas Karlsson där jag upptäckt att det finns en hel del noveller som jag inte har läst/lyssnat på. Novellsamlingen Det andra målet som jag lyssnar på är en sådan och dagens smakbit kommer från novellen Brevet. Med reservation för eventuella skrivfel då jag inte har tillgång till texten.

Jessika Hagberg. Jag vet inte vem du är.

Vet du vem jag är?

Varför vet du det?

Du har skrivit ett brev till mig. Varför har du det?

Jag skulle vilja träffa dig. Jag vet inte hur du ser ut och kanske vet du inte heller hur jag ser ut. Men om du kommer till Gondolen nu på fredag lovar jag att bjuda dig på lunch.

Jag bär en röd näsduk i bröstfickan.

Trevlig söndag!

Söndagens smakbit: Mitt namn är Lucy Barton

Första söndagen i juni och det blir att åka ut en sväng på landet. Men först tänkte jag dela med mig av en smakbit. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Jag tyckte mycket om Olive Kitteridge av Elizabeth Strout och kände att jag ville läsa fler böcker av författaren. För ett tag sen lånade jag hem Mitt namn är Lucy Barton och nu kände jag att det får bli min nästa bok. Smakbiten kommer från de första raderna i boken, sidan 7. Texten är lite sned, hoppas att det ändå går att läsa 😉

Trevlig söndag!

Söndagens smakbit: Täcknamn: Hilde

Det är söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit ur boken som läses. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Efter Nessers Rein blev jag sugen på att lyssna på Täcknamn: Hilde av Kjell Ola Dahl. Den utspelar sig 1967, Oslo, med tillbakablickar mot krigets 1942. Det är en bok som jag hört gott om, första jag läser av författaren, intressant och spännande så här långt. Smakbiten kommer från där jag befinner mig i skrivande stund; nästan 3 timmar in i ljudboken. Med reservation för eventuella skrivfel då jag inte har tillgång till texten.

Ester rör sig långsamt längs stigen. Bakerst är en ström av människor som lunkar mot en byggnad som utgör mittpunkten av området. De rår sig själva här. De flesta har uppgifter inom gemenskapen och det kommer hela tiden nya flyktingar över gränsen. Hon väntar tills hon är säker på att alla har gått in i matsalen. Då går hon till dörren, fortsätter in och stannar på plattformen på insidan för att blicka ut över församlingen. Det står köttsoppa på menyn. Kvinnor i vita förkläden öser upp från stora grytor. Längs långborden sitter flyktingarna tätt, rad ut och rad in med män och kvinnor som äter.

Där hon står kan hon ses av alla i salen. Hon har ställt sig där med flit för att sticka ut i mängden och låter blicken vandra från bort till bord och upptäcker till slut att han redan ser på henne. Han sitter nästan längst bort mot väggen. Han har hejdat sig med skeden i luften ovanför soppskålen. När hon får ögonkontakt lägger han ned skeden. Hon gör tecken och går ut. Hon går en bit bort från byggnaden mot det stora almträdet som hon tyckte om att sitta vid när hon själv befann sig här. Hon tar av sig ena handsken och känner på barken, tittar upp på virrvarret av svarta grenar, tjocka linjer som blir allt tunnare och nästan liknar spindelnät högst upp i toppen. Hon är nervös men känner att kroppen kommer till ro här under trädet. Hon vänder sig inte om förrän hon hör hans steg i gruset.

Trevlig söndag!

Söndagens smakbit: Rein

Söndag igen och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit ur boken som läses. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Efter att ha lyssnat på flera ljudböcker den här månaden kände jag att det var dags att fortsätta den pågående temaläsningen av Håkan Nesser böcker. Nesser har ju skrivit en hel del böcker (och kommer med en ny bok i sommar) och jag har många kvar att läsa eller lyssna på vilket inte är helt fel. 😉 Men vilken skulle jag ta nu? Efter lite funderande så valde jag Rein som är den första berättelsen i Barins triangel. Nesser läser och det gillar jag. Smakbiten kommer lite över en timma in i ljudboken. Med reservation för eventuella skrivfel då jag inte har tillgång till texten.

 

Själv kände jag mig inte särskilt ivrig att gripa mig an tröskandet på biblioteket igen samtidigt som jag visste att jag måste vidare i texten. Den attraherade mig och repellerade mig på samma gång. Men kanske var det mest en fråga om att kämpa ned den motvilliga nyfiken jag börjat känna inför omständigheterna kring Reins död.

Trevlig söndag!

 

 

 

 

Söndagens smakbit: En mors bekännelse

Söndag och som kan vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Veckan/helgen har känts lite uppstyckad då det var helgdag på torsdagen, jobb fredagen och så helg igen. Inte svårt att bli lite dagvilsen. 😉 Nåväl det är i alla fall söndag, blir att åka en sväng ut på landet, men först tänkte jag dela med mig av en smakbit. Jag läser/lyssnar som vanligt på flera böcker parallellt. En som jag nyligen påbörjat är En mors bekännelse av Kelly Rimmer. Jag har inte kommit så långt i den och har valt stycke från där jag befinner mig i skrivande stund.

Jag betraktar mig i spegeln och kan inte undgå att bli besviken över hur trött och gammal jag ser ut nu för tiden. Det finns smink i badrummet innanför sängkammaren. Foundation skulle åtminstone kunna göra en hel del för att dölja mina spöklikt bleka hy. Men det var det rum jag sov tillsammans med David, och jag har inte kunnat förmå mig till att gå in där ännu. Dessutom representerar flaskorna alltför många minnen. (s. 35)

Trevlig söndag!