Kvinnoalfabetet – bokstaven L

Kvinnolafabetet bokstaven L

Fredag och mina svar på bokstaven L i enligt O:s utmaning:

1.Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på L.

En av mina favoritförfattare är Leena Lehtolainen som skriver deckare med feministiska inslag om polisen Maria Kallio. Var är alla flickor nu? läste jag senast och den gillade jag mycket och jag önskar att fler böcker översätts till svenska.

2.Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på L vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare.

Mina svar på den här punkten brukar ofta handla om musik och även denna gång då jag väljer Louise Hoffsten vars musik och röst jag tycker om jättemycket.

3.Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på L som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Jag misstänker att jag kanske inte är ensam om att svara Astrid Lindgren. Som tur är får jag chansen att nämna henne nu när jag inte fick till det på bokstaven A. Jag beundrar Astrid Lindgren av många anledningar, inte minst för alla fantastiska böcker som hon skrivit och för den betydelse som böckerna har haft/har för barn och läsandet.

4.Vilken kvinna med för- eller efternamn på L är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?

En författare som jag är lite nyfiken på och har kvar att upptäcka är Ulla-Lena Lundberg.

Annonser

Tematrio: Sånt som är kallt

I veckans tematrio handlar det om kyla och en har ju onekligen fått känna av att det blivit kallare ute. Lyran vill att vi berättar om tre boktitlar som innehåller något kallt.

  1. Istvillingar av S.K. Tremayne handlar om enäggstvillingarna Lydia och Kirstie som är så lika att inte ens deras föräldrar kan säga vem som är vem. Så dör Lydia i en olyckshändelse.  En riktig bladvändare som jag läste under sommaren.
  2. I Vinterdöd av Rennie Airth hittas en ung polsk flicka mördad och den pensionerade kriminalkommissarien John Madden dras in i fallet när det visar sig att hon arbetade på hans gård. Mycket välskriven och spännande bok.
  3.  När jag ändå är inne på ganska kalla saker som vinter och is så är det dags för lite snö i titeln. I Snöjungfrun av Leena Lehtolainen får polisen Mario Kallio hand om ett fall med en mördad kvinna som visar sig vara ägare av en gård som är en slags fristad för utsatta  kvinnor. En väldigt intressant deckare.

Tematrio: tre bra 2013

Det är dags för tematrio inne hos Lyrans Noblesser som vill att vi berättar om tre bra böcker som man har läst under 2013. Jag har valt tre böcker som inte hamnade på min tio i topp lista men som är riktigt bra och läsvärda:  

1. Jag läser en hel del deckare/kriminalromaner och en författare som jag gärna återvänder till med jämna mellanrum är Leena Lehtolainen. I början av förra året läste jag Var är alla flickor nu? som jag tyckte var väldigt bra. Den har feministiska inslag och är både intressant och spännande.

2. Tystnadens gåta av Steve Hamilton är en lite annorlunda kriminalroman som handlar om Mike som inte kan prata och som upptäcker att han är bra på lås. Jag läste den i det behändiga Excess-formatet vilket gjorde att den blev ännu mer spännande.

3. Sist men inte minst Gubbe och katt av Nils Uddenberg som är en kärlekshistoria. Nils Uddenberg blev med katt fast han inte hade tänkt bli det och han berättar om hur det gick till och hur livet förändrades. Det är en riktig feel good berättelse med illustrationer.

Böckerna om Maria Kallio av Leena Lehtolainen

I recensionen av Var är alla flickor nu? nämnde jag att inte alla böcker har översätts till svenska. Jag gillar listor så jag satte mig ned och gjorde en förteckning. Kan ju vara bra att ha tänkte jag.

Översatta till svenska:

4.Snöjungfrun, 2002 (Luminainen 1996)

5. Dödsspiralen, 2003 (Kuolemanspiraali 1997)

6. Vändpunkten, 2004 (Tuulen puolella 1998)

7. Falska förespeglingar, 2005 (Ennen lähtöä 2000)

9. Studio Näktergalen, 2007 (Rivo Satakieli 2005)

10.Var är alla flickor nu? 2012 (Minne tytöt kadonneet 2010)

Ej översatta till svenska:

1. Ensimmäinen murhani 1993

2. Harmin paikka 1994

3. Kuparisydän 1995)

8. Veren vimma 2003)

Var är alla flickor nu?

Lehtolainen

Förlag : Bazar           Utgiven : 2012          Kategori : Kriminalroman, deckare    Sidor : 317

Tre muslimska tjejer försvinner inom loppet av några dagar från den lilla staden Esbo utanför Helsingfors, men ingen av dem anmäls som saknad. De är alla tonåringar och har gått i samma ungdomsklubb som kriminalkommissarie Maria Kallios dotter Iida.

Maria Kallio har börjat nytt jobb som ledare för en specialgrupp tillsatt att utreda ovanliga våldsbrott. De hinner knappt börja prata med anhöriga till offren innan nästa tjej, den iranska Noor, hittas mördad i en snödriva, strypt med sin egen sjal. Har de försvunna tjejerna också blivit mördade? Det visar sig att Noor hade en finsk pojkvän. Är det hedersmord? Det mesta tyder på det och manliga släktingar till Noor kallas in till förhör. Men nya spår som pekar i en annan riktning dyker upp.

Det här är den tionde boken om Maria Kallio. Sex av dem är översatta till svenska. Tidigare har jag läst den fjärde och femte boken, Snöjungfrun och Dödsspiralen. När jag läste Var är alla flickor nu? kände jag av att det är nästan tio år sen jag läste de föregående böckerna. Det tog lite tid innan jag fick grepp om Kallios kolleger och jag kände inte till en del av hennes tidigare fall. Men i det stora hela fungerade det att läsa boken fristående.

En anledning till att jag ville läsa Var är alla flickor nu? är att jag gillar feministiska kriminalromaner som sticker ut och behandlar svåra ämnen. Jag tycker om porträtteringen av Maria Kallio som beskrivs som en stark och självständig person. Hon arbetar i en manlig domän men viker inte undan för svåra fall, heta känslor eller fördomar.

Det bästa med Maria Kallio är att hon funderar och ifrågasätter. Hon försöker att se saker och ting från olika håll och nöjer sig inte med första bästa svar, lösning, utan vänder och vrider på teorier, föreställningar och fördomar.

Jag tyckte att Snöjungfrun och Dödsspiralen var intressanta, välskrivna och spännande. Detsamma gäller för Var är alla flickor nu? Jag blev glatt överraskad av upplösningen som tog en vändning som jag inte hade förväntat mig. Jag hoppas att det kommer fler böcker om Maria Kallio.

Många har skrivit om boken däribland Den läsande Kaninen, Feministbiblioteket och Läsa & Lyssna.