Skuggpojken av Lucifer (Carl-Johan Vallgren)

Skuggpojken

Baksidestexten

Sommaren 1970 försvinner en liten pojke från Kristinebergs tunnelbanestation i Stockholm. En främmande kvinna tar honom vid handen och går därifrån, och han är borta. Många år senare försvinner också pojkens bror, Joel Klingberg. Hans fru vänder sig till Danny Katz, makens gamla vän från försvarets tolkskola, ett språkgeni med solkig bakgrund, och ber honom om hjälp. Katz går motvilligt med på att börja leta, och upptäcker snart att det finns fler hemligheter i den mäktiga familjen Klingberg. När någon försöker sätta dit honom för mord blir hans sökande också en kamp för överlevnaden.

Min kommentar

När jag såg att Carl-Johan Vallgren hade skrivit en noir-thriller under pseudonym blev jag väldigt nyfiken på boken. Jag har läst ett par romaner av författaren, Den vidunderliga kärlekens historia och Havsmannen (innan jag började blogga) som jag gillade, och jag tycker att det är intressant att han skriver så olika typer av böcker. Jag lyssnade på en intervju med Vallgren och i den sa han att Lucifer är lite mer av en metod än en pseudonym för att han skulle kunna skriva en så pass annorlunda bok. Hur det nu än förhåller sig med den saker så tycker jag att det är intressant att Vallgren har gett sig in i deckargenren.

Jag lyssnade på Skuggpojken och jag tyckte om stämningen i den. Uppläsaren Magnus Roosmann läser väldigt bra. Jag tyckte att Roosmanns lite skrovliga röst förstärkte och förtätade stämningen i boken. När jag läste Skuggpojken kände jag direkt att Danny Katz är en karaktär som jag vill fortsätta att följa. Jag tyckte att intrigen var spännande, kanske inte helt och hållet realistisk, men det hade jag inte förväntat mig heller. Historien har flera vändningar och fastän jag anade och inte direkt blev jätteöverraskad av slutet så gjorde inte det så mycket. Jag tyckte om språket i Skuggpojken vilket också gäller de andra böcker som jag har läst av författaren. Skuggpojken får betyget 4. Jag ser fram mot att läsa fler böcker av Lucifer/ Carl-Johan Vallgren.

Andra som har skrivit om boken är bland annat Cum libris non solus, Lottens Bokblogg, och dagarna går och Läsa & Lyssna

Boken finns i olika format på Adlibris, Bokus och E2GO där mitt e-ljudboksexemplar kommer från.

Annonser

Rörgast av Johan Theorin

Rörgast

Rörgast är den fjärde och sista boken i Ölandssviten. Jag läste de föregående böckerna i serien: Skumtimmen, Nattfåk och Blodläge innan jag började blogga.

Handling

Mitt i natten bultar en pojke på den gamle skepparen Gerlof Davidssons dörr. Pojken, som kommit staplande över stranden, beskriver ett skepp fyllt av döda eller döende sjömän, och en galen man med yxa. Så inleds högsäsongen på norra Öland, en het, tryckande period då tusentals turister kommer för att fira midsommar på ön. Men bland besökarna finns en hemvändare som kommit för att utkräva betalning för en mycket gammal skuld. Efter sig i sommarnatten lämnar han död och skräck. Det är bara Gerlof som börjar misstänka vem hemvändaren är, och varför han vill hämnas på en hel släkt. Och det är bara Gerlof som mött personen förut – i ungdomen. De båda stod vid en nygrävd grav på kyrkogården och hörde plötsligt ett knackande ljud från kistan.

Kommentar

När jag började läsa Rörgast hade en hel del detaljer från de föregående böckerna försvunnit ur mitt minne eftersom det är några år sen jag läste dem. Men Gerlof är en karaktär som har fastnat och som jag alltid har gillat. Och detsamma gäller miljöbeskrivningarna, Öland. Det gjorde inte så mycket att jag inte mindes en del saker i de föregående böckerna för jag hade ändå väldigt stor behållning av Rörgast. Jag har läst de flesta av Johan Theorins böcker och jag tycker att han är en mycket bra berättare. Historien, det förflutna som inte lämnat Hemvändaren ifred, är väldigt intressant och spännande. Jag gillade den spöklika stämningen som ibland gränsar mot skräck.

Jag har lyssnat på alla böckerna i Ölandssviten och när jag såg att man bytt uppläsare blev jag lite fundersam. Det är Magnus Krepper som läser de tre första böckerna i serien. Varför ändra på ett fungerande koncept? Jag gillade Magnus Kreppers inläsningar och var lite orolig över att det inte skulle bli fullt lika bra med en annan uppläsare. Men det var lyckat att låta en annan Magnus i form av Magnus Roosmann läsa in boken. Roosmanns lite skrovliga röst förstärkte stämningen i den och det är helt enkelt en mycket bra uppläsning. Det var med lite vemod som jag lade ifrån mig den sista boken i serien samtidigt som jag ser fram mot Theorins fortsatta författarskap. För jag tror och hoppas att han skriver fler böcker!

Andra som har skrivit om boken är bland annat Den läsande kaninen, Hyllan, Lottens Bokblogg, Läsa & Lyssna och Romeoandjuliet.

Boken finns på AdlibrisBokus och E2GO där mitt e-ljudboksexemplar kommer ifrån.