Bokbloggsjerka 10 – 13 oktober, komplexa karaktärer

Äntligen är det fredag, och efter en hektisk vecka då det varit ganska dött på bloggen, är det dags för helgens jerka i vilken Annika undrar: Vilken är den mest komplexa fiktiva karaktären (på tv/bio eller i en bok) som du har träffat på?

Jag tänkte hålla mig till böckernas värld även om jag ser en hel del på tv-serier och det förstås finns en massa komplexa karaktärer där. Men den här gången får det bli fiktiva karaktärer i böcker. Jag vet inte om jag har valt de mest komplexa, men det var dessa två som jag först kom att tänka på:

Rose i Jussi Adler-Olsens serie om Avdelning Q. Jag kan reta mig på henne ibland men i det stora hela så tycker jag att hon är en intressant karaktär med sin multipla personlighet.

En annan komplex karaktär i böckernas värld är Lacey Flint i Sharon. J. Boltons serie. Hon är knepig, tuff och trasig och det är intressant och spännande att följa henne.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dag 23 – En bok som du har velat läsa en längre tid

Åh det finns många men jag skippar alla borde-läsa och lite-halvsugen-på-att-läsa och liknande varianter och så tänjer jag på en ”längre tid” och uppgiften. En bok som jag längtar efter att läsa är En mörk och förvriden flod, Boltons fjärde om Lacey Flint, som kommer på svenska snart. Ända sen jag läste den första boken Nu ser du mig har jag känt att jag vill läsa många böcker om Lacey Flint. Det är bara att erkänna att jag är fast, beroende, och vill bara ha mer, mer, mer!

En smakebit på søndag: Ond skörd

Så är det söndag och idag blir det en tur ut på landet. Men först tänkte jag dela med mig av en smakbit ur en av böckerna som jag läser. Mari, som vanligen håller i smakbitarna, har tekniska problem och det är Astridterese som kör idag, så kika gärna in hos henne. 

Min smakbit kommer från Ond skörd av Sharon J. Bolton som är fristående från serien om Lacey Flint. Jag kände att det var dags att testa Boltons andra böcker och medan jag väntar på att den fjärde boken om Lacey Flint ska komma på svenska så har jag börjat på denna. Mer information om Ond skörd finns på Telegram bokförlags sida. Smakbiten kommer från början av boken.

Skallen, som låg mindre än två meter bort, såg pytteliten ut. Som om hans fingrar nästan skulle ha kunnat sluta sig kring den om han hade hållit den i handflatan. Nästan värre än skallen var handen. Den låg halvt dold i gyttjan, som om den försökte krypa upp ur marken, och benen hölls nätt och jämnt ihop av bindväv. Det starka artificiella ljuset flimrade som ett stroboskop och för ett ögonblick verkade handen rör sig. (s. 11)

Ha en fin söndag!

Dag 14 – Favoritbok av din favoritförfattare

Nu har jag ju inte en favoritförfattare och inte alltid en enda favoritbok av respektive favorit. En del har jag inte heller läst allt av ännu. Men här kommer i alla fall några:

 Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri gillar jag väldigt mycket, kort berättelse och starkt ämne. Jag älskar alla böcker om Avdelning Q av Jussi Adler-Olsen men Journal 64 sticker ut lite extra. Jag har gillat alla böcker som jag läst av Marie Hermanson (Musselstranden, Himmelsdalen, Mannen under trappan, Svampkungens son och senast Hembiträdet) men på olika sätt. S.J. Boltons böcker om Lacey Flint tokgillar jag. Carlos Ruiz Zafón – tyckte väldigt mycket om Vindens skugga och Ängelns lek. Jag gillade både Målarens döttrar och Faunen av Anna-Karin Palm, men på olika sätt.  Fastnade inte lika mycket för hennes novellsamling Utanför bilden som jag läste nyligen men jag tyckte att den var intressant och läsvärd.

Dag 13 – Din favoritförfattare

Jösses, vilken fråga. Bara en favorit? Nix jag klarar inte av att välja en enda så här kommer en lista på mina nuvarande favoritförfattare. En del har varit det ett tag även om jag inte har läst allt av dem ännu. Andra är relativt nyupptäckta författare som kommit att bli favoriter som Carlos Ruiz Zafon och Anna-Karin Palm.

Jonas Hassen Khemiri

Jussi Adler-Olsen

Marie Hermanson

Arnaldur Indridason

Rennie Airth

S.J. Bolton

Carlos Ruiz Zafon

Anna-Karin Palm

Bokbloggsjerka 6 – 9 juni, författarsamtal

I helgens Bokbloggsjerka undrar Annika: Om du skulle få möjlighet att intervjua någon av dina favoritförfattare, vem skulle du i så fall välja och vilka frågor skulle du ställa? (Du behöver inte skriva en lång lista med frågor utan några exempel är helt okey).

En författare som jag skulle vilja träffa och prata med är Jonas Hassen Khemiri (missade tyvärr förra årets författarbesök av Khemiri). Khemiri skriver så många olika saker – romaner, dramatik, debattartiklar  – och det skulle vara så intressant att få höra mer om hans skrivande rent allmänt. Efter att ha läst Målarens döttrar och Faunen av Anna-Karin Palm så skulle jag vilja höra mer om hennes unika sätt att skriva om kvinnor, vänskap, skapande.

Andra författare som jag skulle vilja träffa över en kopp te och prata med om deras skrivande, miljöerna och karaktärerna är Jacqueline Winspear, Sharon J. Bolton, Lyndsay Faye.

 

 

Tematrio- en deckare i påsk?

Vilka är dina tre favoritdeckare? Presentera en bok, en författare eller romanfigur så lyder Lyrans Noblessers uppmaning i veckans tematrio. Lite sent omsider kommer min trio:

1. En författare som kommer högt upp på min lista är Elizabeth George. Jag gillar karaktärerna Thomas Lynley och Barbara Havers och författaren är väldigt bra på miljöer, det brittiska, detaljer och att fläta samman olika trådar. I skrivande stund lyssnar jag på den senaste boken En ond liten handling och en smakbit från den finns här.

2. S.J. Boltons böcker om polisen Lacey Flint hör också hemma på min lista. Efter att jag hade läst den första, Nu ser du mig, var jag fast och det dröjde inte särskilt länge innan jag läste de efterföljande böckerna Livrädd och Odödlig. Jag tycker att böckerna är vansinnigt spännande och helt enkelt beroendeframkallande.

3. Den tredje författaren på min lista är Peter May som jag ”bara” har läst boken Svarthuset av. Jag fastnade för boken för att det är en väldigt bra berättelse, intressanta karaktärer däribland kriminalkommissarie Fin Macleod, och fantastiska miljöskildringar. Och jag ser fram mot att läsa fler böcker av författaren.

I förra årets tematrio om påskdeckare tipsade jag om tre andra av mina favoriter och det inlägget finns här.

Odödlig av S. J. Bolton

Handling

Flera pojkar blir offer för en mördare. Den elvaårige Barney Roberts vet att mördaren snart kommer att slå till igen och det finns en risk för att hans eget liv är i farozonen. London-poliserna Dana Tulloch och Mark Joesbury saknar ledtrådar. Lacey Flint är ledig från sitt  jobb på Londonpolisen men hon kan inte hålla sig borta från fallet.

Min kommentar

Odödlig är den tredje boken om Lacey Flint och jag har recenserat de två första böckerna Nu ser du mig och Livrädd på bloggen. Det är ingen idé att gå som katten kring gröten jag supergillade dom två första böckerna. Särskilt den första tyckte jag var så spännande. Det kändes som att det var länge sen jag läste en så spännande bok när jag läste den. Så ja förväntningarna var förstås höga på den tredje boken. Och jag gillade den. Intrigen är ruskigt otäck. Barn som försvinner och dödas – ja det är ett starkt tema och det kändes i hjärtat när jag läste om och tänkte på det.

När det gäller karaktärerna så har jag inte varit odelat positiv till Mark Joesbury samtidigt som jag gillar spänningen mellan honom och Lacey. I Odödlig får man se andra sidor av Mark Joesbury som drabbas personligen. Jag lämnar vad osagt för jag vill inte spoila för eventuella läsare. Jag tycker att Lacey är en intressant karaktär som jag hade velat få veta lite mer om än vad man får i den här boken.

Efter att ha läst alla de böcker som mig veterligen har kommit ut i serien om Lacey Flint så tycker jag att Bolton är oerhört bra på att bygga upp spänningen och att hålla kvar den hela vägen. I Odödlig är det flera vändningar i intrigen och jag blir väldigt överraskad av upplösningen.

Jag har lyssnat på alla tre böckerna och Karin Lithman läser väldigt bra. Jag sträck-lyssnade på Odödlig och kunde knappt lägga ifrån mig Ipaden.

Bolton har snabbt blivit en av mina favoritförfattare. De är inte alltid helt och hållet trovärdiga men det är inget som jag stör mig på. Boltons böcker är helt enkelt beroendeframkallande. Jag har inga planer på att bli av med beroendet. Nej, tvärtom, jag vill ha mer, läsa fler böcker!

Odödlig får betyget 4+.

Andra som har skrivit om boken är bland annat Alkb,  Bokraden, hyllan,  Lottens Bokblogg, Maddes Bokblogg,  Läsa & Lyssna, Vargnatts bokhylla

Boken finns på Adlibris och Bokus

Tematrio: England

I veckans tematrio vill Lyrans Noblesser att vi berättar om tre bra romaner/författare från England. Det finns många bra författare och som vanligt hade jag lite svårt att välja.

1. S. J. Bolton. Böckerna om Lacey Flint är mer eller mindre beroendeframkallande. Och jag tror att det kommer en ny bok i juni….

2. Det var ett tag sen jag läste något av Ruth Rendell men det ska jag råda bot på snart. Hon skriver väldigt bra psykologiska kriminalromaner tycker jag. Rendell ingår i min författarfemma.

3. En författare som jag gärna läser är Jacqueline Winspeare. Hon skriver mysiga deckare som utspelas i ett dåtida England.

En författare som jag inte kan låta bli att nämna, fast jag räknat upp tre, är Elizabeth George. Hon hör egentligen hemma på listan.

England är lika med sommar för mig då det har blivit lite av en tradition att åka dit då. Och jag är ganska så säker på att jag kommer att åka dit i juni. 🙂

En smakebit på søndag: Odödlig

Efter en hektisk vecka då jag bland annat har börjat mer eller mindre nytt jobb så är jag äntligen ledig idag och laddar för en ny arbetsvecka. Som vanligt på söndagar så delar vi med oss av smakbitar ur de böcker som vi läser, allt i regi av Mari och bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Det är ett trevligt sätt att möta andra bloggare på och ta del av varandras läsning.

Jag har inte läst ut förra söndagens smakbit, Nyckeln, så jag bjuder på ett stycke ur boken som jag kommer att lyssna på härnäst; Odödlig av S. J. Bolton som är den tredje boken om Lacey Flint. Jag har läst de två första Nu ser du mig och Livrädd som jag har recenserat här på bloggen. Jag måste erkänna att böckerna är beroendeframkallande, men det finns ju värre och sämre saker (läs böcker) att vara beroende av, så jag tar och hoppar över olika avvänjningsmetoder. 😉 Eftersom jag inte har börjat lyssna på Odödlig ännu så är stycket från de första raderna i boken (prologen).

”Det sägs att det är som att skära i smör, när man skär i ungt kött.”

För en sekund satt terapeuten tyst. ”Och är det så?” frågade hon.

”Nej, det är bara skitsnack.”

”Nå, hur är det då?”

”Första biten är lätt. När huden spricker upp, när det första blodet väller fram. Så länge kniven är vass så går det hur lätt som helst. Men efter det där första snittet får man jobba ganska hårt.”

”Jag kan tänka mig det.”

”För det första kämpar kroppen emot. Från det ögonblick man skär försöker den läka sig själv. Blodet börjar koagulera, artären eller venen, eller vad det nu är som du har öppnat, försöker sluta sig och huden alstrar det där äckliga, gula ämnet som så småningom bildar en sårskorpa. Det är faktiskt inte så lätt att fortsätta efter det där första snittet.”

Ha en fin söndag!