Mina favoritböcker 2015

Äntligen har jag lyckats göra en slags summering över förra årets läsning. Inte helt lätt då jag läste väldigt många bra böcker,  totalt 62 varav 31 ljudböcker, och jag skulle egentligen vilja ha med många fler. Så det blir ett urval av mina favoritböcker. Länkade titlar går till recensionen av boken.

Romaner: Hotell Angleterre  – fantastisk debut, Allt jag inte minns som fått mig att fundera en hel del över människor som inte längre finns i livet. Hur minns jag dem, vad minns jag, vad händer med minnet av en person? Nora Webster ett intressant kvinnoporträtt, Ru och jag kan inte låta bli att nämna Mãn två starka berättelser som berörde, Varje dag är tjuvens dag, Blod rödare än rött, Hyresgästerna (ljudboken), God jul, ljudboken inläst av Jonas Karlsson och här kan jag inte låta bli att nämna Jag är en tjuv. 

 

hotell-angleterreallt-jag-inte-minnsNora websterru_kim_thuyVarje dag är tjuvens dagblod rödare än rötthyresgasternagod-jul-en-berattelse

Deckare/thrillers/spänningsromaner: Bränd himmel, Ole dole två riktiga bladvändare,  Lewispjäserna  avslutande delen i en favoritserie, Den gränslöse, ljudboken, sjätte delen om Avd Q, mycket bra uppläsning av Stefan Sauk.

bränd himmellewispjasernaole doleDen gränslöse jussi adler olsen

 

 

 

 

 

 

 

En smakebit på søndag: Varje dag är tjuvens dag

Veckorna rullar på och det är söndag igen. Denna vecka har varit mer hektisk än någonsin med massa aktiviteter och nästa vecka lär det inte bli mindre av den varan. Skönt med ledig dag och förhoppningsvis blir det en del läsning. Jag håller fortfarande på med Nu vill jag sjunga dig milda sånger, men som vanligt har jag också några andra böcker på gång och det blir en smakbit från Varje dag är tjuvens dag av Teju Cole.

Så här skriver förlaget om den: En man återvänder till Nigeria efter många år i New York. Han landar i ett Lagos som är laddat med barndomens minnen men också något främmande: våld, en plötslig vaksamhet. Berättaren tar in staden genom att röra sig genom den, i buss eller bil; inte sällan fastnar han i en av de evighetslånga bilköer som tillhör dagarnas rytm.

Varje dag är tjuvens dag

Den näst sista passageraren som stiger på danfon vid Ojudo-Berger är en kvinna i en adire-blus. Hon håller en stor bok i handen. Bokens skyddsomslag är benvitt. Jag kan inte se hennes ansikte, fastän jag försöker. Men när hon sätter sig sträcker jag på halsen för att se vad som står tryckt på bokomslaget och jag får syn på författarens namn. Det jag ser får hjärtat att hoppa upp i munnen och piska runt som en havskatt i en hink. (s.43)

ensmakebitpåsöndagFler smakbiten finns inne hos Mari och bloggen Flukten fra virkeligheten