Söndagens smakbit

Söndagens smakbit kommer från en novell som jag har lyssnat på idag: Så som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog av Jonas Hassen Khemiri som också läser den. Smakbiten kommer från de första raderna i e-ljudboken. Med reservation för eventuella skrivfel då jag inte har tillgång till texten.

Men. Det var något med den här ringningen som kändes. Jag vet inte. Annorlunda. Plötsligt fick jag för mig att det var K som ringde på. Hon kanske ville be om ursäkt, dra ett streck över det som hänt. Jag smög mot hallen och tittade ut genom titthålet. Poliser. Hela trapphuset var fyllt av poliser. Mörkblåa jackor, bistra miner.

 

Fler smakbitar finns hos Mari och bloggen Flukten fra virkeligheten.

Annonser

Knackningar, Nattsidan, Älven

Sommarens läsning har bestått av en blandad kompott. Mitten av juli började jag med Temaläsning av noveller och jag lyssnade på fyra e-noveller som jag lånade på bibblan. En var Älven av Anna-Karin Palm. I den står en kvinna vid fönstret, blickar ut, fryser. Hennes man har förolyckats men de har inte hittat honom ännu. Hon hade tänkt bryta upp från äktenskapet, nu saknar hon barnen och inser att livet inte kommer att bli detsamma.

En annan Knackningar av Johan Theorin i vilken Molly förlorat väninnan Judith och livet som pensionär är trist och hon dricker i sin ensamhet. Så tycker hon att hon hör återkommande knackningar i huset. Är det någon som är i fara? Hon har svårt att urskilja varifrån de kommer, men övertygad om att det är ett rop på hjälp kontaktar hon polisen.

I Nattsidan av Joyce Carol Oates är det slutet av 1800-talet. Den handlar om spiritism,  andar och mediala kontaker. Novellen klassas lite som skräck och det är det kanske. Mer intressant än spännande tyckte jag.

Lyssnade också på Spår i snön av Jonas Karlsson som jag skrivit om här.

Jag tyckte att alla novellerna var intressanta, välskrivna och av hög kvalitet. Oftast fastnar en mer för vissa noveller och av de fyra så tyckte jag mest om Spår i snön. Björn Granath läser Nattsidan och de andra novellerna läses av respektive författare.

Har upptäckt en hel drös med e-noveller från Novellix på bibblan som jag vill lyssna på. Så Temaläsningen kommer att fortlöpa under hösten i mån av tid.

Spår i snön av Jonas Karlsson

Jag har läst en hel del av Jonas Karlsson, såväl noveller som romaner. Och när jag hittade novellen Spår i snön i e-ljudboksformat på bibblan som läses av författaren så blev jag glad, men lite osäker på om jag läst den. Men insåg vid en närmare koll att det hade jag inte. Så den åkte snabbt upp på lyssnarlistan och förra månaden lyssnade jag på fyra noveller inklusive denna.

I novellen flyttar Martin och Barbro till ett mindre samhälle och där blir de betraktade med misstänksamhet. Efter hand så verkar det som att den luckras upp något. Det blir i alla fall något lättare för Marin som träffar en annan och de får barn. För Barbro blir det inte så mycket lättare och hon vill hämnas.

Jonas Karlsson är väldigt bra på att skildra vardagshändelser och Spår i snön är en liten pärla om det lilla samhället, utanförskap och hämnd. Det finns också ljus och vad en skulle kunna kalla för nya spår, en ny början.

Många gånger önskar jag att noveller vore lite längre och det gjorde jag med Spår i snön. Det gick fort att lyssna på den, och det kändes nästan lite tomt när den var slut, trots att den har ett slut som jag tyckte mycket om. Jag gillade novellen mycket och Jonas Karlsson läser suveränt bra.

Betyg 4/5

Novell-läsning

Jag brukar läsa noveller mellan varven, men nu var det ett tag sen så jag har tänkt att det börjar bli dags för det, och nu blir det Temaläsning noveller. Jag har bestämt mig för att temaläsningen får pågå tillsvidare, så länge som det känns kul. De tre första novellerna som jag tänkt lyssna på är Spår i snön av Jonas Karlsson, Älven av Anna-Karin Palm och Knackningar av Johan Theorin. Författare som jag läst annat av och gillat. Det är författaruppläsningar. Palm och Theorin har jag inte lyssnat på tidigare så det ska bli spännande. Jonas Karlsson är en av mina favorituppläsare.

Någon som läst eller lyssnat? Vad tyckte du i så fall?

 

Levande och döda i Winsford av Håkan Nesser

Jag fortsätter med min Temaläsning av Håkan Nesser böcker så länge det känns lockande. I månadsskiftet februari-mars lyssnade jag på Levande och döda i Winsford. Den hade då legat ett ganska bra tag i lyssnarhögen.

Handling: En kväll i november anländer en kvinna till byn Winsford på Exmoor i sydvästra England. Med sin hund bosätter hon sig i ett ensligt beläget hus uppe på heden. Hon använder inte sitt riktiga namn och hennes avsikter med vistelsen är oklara. Hon vandrar bland törnen, dimmor och vildhästar. Hon har bestämt sig för att överleva sin hund. Hon har ett förflutet och en historia. Vad har hänt med hennes man? Är han i livet? Vem var han egentligen och vad var det som hände i Marocko för trettio år sedan? Och är det någon som letar efter henne? (Från förlaget)

Levande och döda i Winsford är en ganska långsamt berättad historia och det kan ha sina sidor när en lyssnar. Dels beror det på hur boken är och så uppläsaren. Och kanske också en själv. Här funkade det bra tyckte jag. Kanske för att det var rätt tidpunkt för mig. Och så var det bra uppläsning av Anna Maria Käll.

Jag är lite svag för mystiska och gåtfulla berättelser där en får fundera över vad som hänt och där det känns lite olycksbådande. Och lite så är det i Levande och döda i Winsford. Det var intressant och spännande att läsa om vad som hänt, kvinnans liv och förflutna.

När det gäller upplösningen så tyckte jag att slutet blev lite abrupt. Med tanke på att det är en långsam berättelse så avrundades den lite  hastigt.

Jag tyckte om Levande och döda i Winsford  – inte den bästa bok som jag läst/lyssnat på av Nesser så här långt – men den var bra och jag fnular redan på framtida läsning av författaren. Nesser har ju skrivit en hel del, och fler böcker lär det väl bli, så det finns att välja mellan.;)

Betyg 3,5/5

 

Nortons filosofiska memoarer av Håkan Nesser

Nortons filosofiska memoarer

Förra månaden läste jag min tredje bok av Håkan Nesser: Nortons filosofiska memoarer. Som läsare möter en Nortons funderingar (han är filosof och hund) och perspektiv på resor, och hur man på bästa sätt njuter av livet. Och så hans tankar om livet med tvåbenta varelser.

Jag har inte hund själv, men brukar säga att om inte före så när jag blir pensionär….Hur det blir med den saken återstår att se men jag läser gärna böcker om/med hundar (och andra djur). Och när Nortons filosofiska memoarer kom kändes det som en bok för mig. Och ja det stämde helt och fullt. Det är en charmig, humoristisk och kärleksfylld bok där Håkan Nesser låter Norton komma till ”tals” med funderingar över livet, matte och husse och om mötet med en man på en hed i England för att nämna några. Håkan Nesser har ett språk och sätt att skriva som är väldigt tilltalande. Det här är inget mindre än en liten pärla på 90 sidor med fina illustrationer av Karin Hagen. Rekommenderas!

Betyg 4/5

Andra lästa böcker av Håkan Nesser:

Elva dagar i Berlin

Eugen Kallmanns ögon