En till historia av Nesser

Så här i hösttider fortsätter jag att lyssna på Barbarotti-serien av Håkan Nesser och nu håller jag på med del två: En helt annan historia. Jag tyckte om den första och den här känns också lovande. Gillar att de känns som vanliga romaner med lite deckarstuk. Resorna  till/från jobbet blir så mycket roligare liksom tråkiga sysslor med en bra ljudbok i öronen.

Annonser

Lite mer Håkan Nesser

Jag har lyssnat på ett par ljudböcker av Håkan Nesser under sommaren och nu har jag börjat på Barbarotti-serien. Hade funderingar på att försöka lyssna på en bok i månaden, men med tanke på alla böcker som jag vill läsa/lyssna på så kan det bli snävt. Så jag satsar jag på en varannan månad. Känns som att det skulle kunna vara genomförbart.;)

Alois av Håkan Nesser

Förra månaden lyssnade jag på den andra berättelsen i Barins triangel, Alois. Jag har tidigare lyssnat på den första, Rein. I skrivande stund har jag också lyssnat på den tredje, Marr, den återkommer jag till i annat inlägg.

I Alois får doktor Borgmann besök av Gisela Enn, en tystlåten kvinna i fyrtioårs åldern. Kvinnan berättar on en dröm som förföljer henne. I drömmen är hon nära att döda en man, men hon hinner inte utan vaknar alltid i tid. Doktor Borgmann blir alltmer fascinerad av den mystiska kvinnan och en dag besöker han henne i hennes bostad. Så småningom går den fasansfulla sanningen upp för doktor Borgmann (Håkan Nessers sida)

Jag tyckte om den första berättelsen Rein och Alois ännu mer. Alois är en gåtfull bok, mystisk och det är en bok som är i min smak. Jag gillar Håkan Nessers sätt att skriva. Mixen av olika ingredienser som ofta finns i böckerna.

Alois är också en lite obehaglig berättelse. Obehaglig på ett krypande sätt och det ökar allteftersom en läser eller lyssnar. Intrigen överraskade och likaså upplösningen. Det finns tankeväckande aspekter i berättelsen, moraliska. Alois är liksom Rein inte så lång utan ganska lagom. Håkan Nesser läser och det är en njutning att lyssna på författarens uppläsningar tycker jag.

Betyg -4/5

Söndagens smakbit: Alois

Så är det söndag och det är dags att dela med sig av en smakbit från boken som läses. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

I natt har det åskat och regnat, och kanske, kanske blir det regnskurar under dagen. Det vore skönt, välbehövligt! Jag har läst en hel del den här veckan, även om det blir begränsat=jobbar och hettan gör sitt till. Har läst ut en bok och två ljudböcker. Jag håller fortfarande på med Andarnas labyrint (tegelsten, nästan 800 sidor) lsom Tant Augusta och jag samläser. Den är väldigt väldigt bra! Snart läst halva.

Dagens smakbit kommer från en av ljudböckerna som jag lyssnat klart på: Alois av Håkan Nesser. Det är den andra i Barins triangel. Tidigare har jag lyssnat på Rein. Uppläsare av både Rein och Alois är Håkan Nesser och bara det är ett stort plus. Jag hade tänkt mig ett annat stycke från boken men det var svårt att välja utan att spoila så smakbiten är från början av ljudboken. Med reservation för eventuella skrivfel då jag inte har tillgång till texten.

Idag lämnade min hustru mig. Jag hade knappt stigit upp och fått sömnen ur ögonen förrän hon plötsligt var borta. För att underrätta mig om sakernas tillstånd hade hon skrivit ett brev också. Det låg på köksbordet, en smula nonchalant lutad mot tidningen. Jag läste det medan jag blåste på kaffet för att få det drickbart. Jag har alltid avskytt hett kaffe. I synnerhet på morgonen.

På eftermiddagen ringde jag från caféet för att kontrollera att hon inte hade kommit tillbaka. Jag lät tolv signaler gå fram innan jag lade på. Så beställde jag en öl och satte mig för att fundera över vad jag skulle ta mig till.

Trevlig söndag!

 

Lite om läsningen 2017

(Bild från pixabay)

Dags för en liten sammanfattning över läsåret 2017.

Lästa böcker: 75 varav 7 noveller och 27 ljudböcker.

Nya författare: Det blev 41 för mig nya författare. Många väldigt bra som jag vill läsa mer av. En av författarna, Peter Swanson, läste jag två böcker av under 2017.

Jag minskade på utmaningarna under 2017 men fortsatte att utmana mig själv till att läsa minst fem böcker på engelska. Jag läste två: Elegy for Eddie av Jacqueline Winspear och Her Every Fear av Peter Swanson. Började också på den femte HP ljudboken läst av Stephen Fry i december men den får följa med in på det nya året och det är inte helt fel. 😉

Den utmaning som gick bäst även i år var Kaosutmaningen. Den är rolig och inte alltför ansträngande. Jag gillar att en kan klara punkter utan att behöva planera läsningen.

Förutom utmaningarna så fortsatte jag med Temaläsningen Håkan Nesser. Det är en temaläsning där jag läser böcker av Håkan Nesser när jag har tillfälle och känner för det. Jag lyssnade på en roman och en novell. Och på tal om noveller så hade jag också Temaläsning noveller som en morot för att försöka pusha mig själv till att läsa fler och det blev några fler än året innan.

Sen har jag deltagit i en del bokrelaterade event i olika omfattning: Bland annat Månadens bästa bok hos Mias bokhörna. Veckans topplista hos Johannas Deckarhörna, Helgfrågan hos Mias bokhörna, En smakebit på söndag där Astrid Terese  tog över stafettpinnen i slutet av 2017 och Tematrion hos Lyrans Noblesser.

 

 

 

Söndagens smakbit

Söndagens smakbit kommer från en novell som jag har lyssnat på idag: Så som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog av Jonas Hassen Khemiri som också läser den. Smakbiten kommer från de första raderna i e-ljudboken. Med reservation för eventuella skrivfel då jag inte har tillgång till texten.

Men. Det var något med den här ringningen som kändes. Jag vet inte. Annorlunda. Plötsligt fick jag för mig att det var K som ringde på. Hon kanske ville be om ursäkt, dra ett streck över det som hänt. Jag smög mot hallen och tittade ut genom titthålet. Poliser. Hela trapphuset var fyllt av poliser. Mörkblåa jackor, bistra miner.

 

Fler smakbitar finns hos Mari och bloggen Flukten fra virkeligheten.

Knackningar, Nattsidan, Älven

Sommarens läsning har bestått av en blandad kompott. Mitten av juli började jag med Temaläsning av noveller och jag lyssnade på fyra e-noveller som jag lånade på bibblan. En var Älven av Anna-Karin Palm. I den står en kvinna vid fönstret, blickar ut, fryser. Hennes man har förolyckats men de har inte hittat honom ännu. Hon hade tänkt bryta upp från äktenskapet, nu saknar hon barnen och inser att livet inte kommer att bli detsamma.

En annan Knackningar av Johan Theorin i vilken Molly förlorat väninnan Judith och livet som pensionär är trist och hon dricker i sin ensamhet. Så tycker hon att hon hör återkommande knackningar i huset. Är det någon som är i fara? Hon har svårt att urskilja varifrån de kommer, men övertygad om att det är ett rop på hjälp kontaktar hon polisen.

I Nattsidan av Joyce Carol Oates är det slutet av 1800-talet. Den handlar om spiritism,  andar och mediala kontaker. Novellen klassas lite som skräck och det är det kanske. Mer intressant än spännande tyckte jag.

Lyssnade också på Spår i snön av Jonas Karlsson som jag skrivit om här.

Jag tyckte att alla novellerna var intressanta, välskrivna och av hög kvalitet. Oftast fastnar en mer för vissa noveller och av de fyra så tyckte jag mest om Spår i snön. Björn Granath läser Nattsidan och de andra novellerna läses av respektive författare.

Har upptäckt en hel drös med e-noveller från Novellix på bibblan som jag vill lyssna på. Så Temaläsningen kommer att fortlöpa under hösten i mån av tid.