Träskkungens dotter av Karen Dionne

Jag blev nyfiken på Träskkungens dotter av Karen Dionne när den dök upp på jobbet. Den lät annorlunda och spännande och det brukar många gånger locka lite extra när en som jag läser mycket spänningslitteratur.

Den handlar om Helena som lever med man och barn i en småstad. En dag får hon veta att hennes pappa som kallas Träskkungen i media har rymt från högsäkerhetsfängelset där han sitter. Helena växte upp i träskmarkerna i Michigan och lärde sig bland annat att fiska och jaga av sin pappa. Modern hade hon inte mycket till övers för. Pappan såg hon upp till. Men det kom att ändras då hon tvingades inse sanningen – att modern kidnappats av fadern och tvingats till ett liv i träskmarkerna. Nu femton år senare med nytt namn, nytt liv och egen familj förstår Helena att fadern är på jakt efter henne. Och det är bara hon som kan stoppa honom.

Jag tyckte att Träskkungens dotter var väldigt spännande i början och hade höga förväntningar på att den skulle fortsätta vara det. Men den tappade farten och blev nästan lite trög att läsa efter ett tag. Jag vet inte om det berodde på mig eller boken. Kanske både och. Mot slutet tyckte jag att den tog sig och blev riktigt spännande igen.

Författaren har inspirerats av Dykkungens dotter av H.C. Andersen och citerar från den kursivt på flera ställen i boken. Den utgör en slags bakgrund till Träskkungens dotter. Jag störde mig inte direkt på det men tyckte inte det tillförde något speciellt. Jag tror att storyn hade fungerar minst lika bra utan den.

Intrigen i Träskkungens dotter är lite annorlunda mot annan spänningslitteratur som jag läst och det förhöjde läsupplevelsen. Det var inte direkt någon nagelbitande spänning men jag läser som sagt mycket deckare och thrillers och det gör sitt till.

Boken ska filmatiseras med Alicia Wikander i huvudrollen. Jag är lite tveksam till Wikander i rollen då jag har en annan bild av Helena. Och jag har inte riktigt förstått storheten med Wikander, men för fans kan det nog bli lyckat och vem vet kanske även för mig. För jag tror att Träskkungens dotter skulle kunna göra sig som film, om den blir bra gjord.

Betyg 3+/5

Annonser

Söndagens smakbit: Träskkungens dotter

Söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Då är midsommarhelgen nästan till ända men det är semester och känslan att det är det kommer nog ännu mer imorgon. 😉 Det har varit en lugn helg så här långt och jag har läst en del; börjat på två olika böcker: En bokhandlares dagbok och Träskkungens dotter. Smakbiten kommer från Träskkungens dotter av Karen Dionne mest för att det var lättare att välja stycke. Det är första boken som jag läser av författaren och den har börjat väldigt lovande.

Jag hinner tillbaka till tv:n lagom till nyheterna klockan sex. Två timmar sedan min far rymde och ännu inga rapporter om att någon har sett honom, vilket inte alls förvånar mig. Jag tror som sagt inte alls att han befinner sig i naturreservatet. Samma terräng som gör reservatet svårt att genomsöka gör det svårt att gömma sig i. Å andra sidan gör far aldrig någonting på måfå. Det finns en anledning till att han valde just den plats som han gjorde. Jag måste bara lista ut vilken. (s. 33)

Trevlig söndag!