Ibland växlar jag mellan att läsa och lyssna på en och samma bok, av olika anledningar. Många gånger börjar jag läsa och sen övergår jag till att lyssna. Och så gjorde jag med Säg inget om Lydia som är Celeste Ng:s debutroman.
En anledning till växlandet var att jag inte kan läsa på bussar. Då är det väldigt bra med ljudböcker. Gunilla Leining läser Säg inget om Lydia och det gör hon bra.
Jag tyckte mycket om Små eldar överallt som jag läst och utnämnt till en av förra årets bästa böcker.
Debutromanen föll mig också i smaken även om jag tilltalades lite mer av Små eldar överallt. Kanske blev det så då jag tyckte väldigt mycket om första boken, ibland kan det ju bli så att om en gillar den första boken mycket så skapas förväntningar på nästa, ibland omedvetet. Det kan ha varit så i det här fallet. Men tror också att det har med skrivsättet att göra, mer om det nedan.
Säg inget om Lydia är lite annorlunda än Små eldar överallt, även om det finns gemensamma saker. Bland annat så börjar båda böckerna dramatiskt. I Säg inget om Lydia så är Lydia död men ingen i familjen Lee som samlas vid frukosten känner till detta än. Det fick mig att fortsätta läsa, vilja veta vad som hänt, varför och så vidare. Boken har en tendens till att vara en spänningsroman. Det kan förvilla läsningen om en följer det spåret och det gjorde jag delvis då det också är ganska spännande. Men det är inte en spänningsroman i den bemärkelsen.
Säg inget om Lydia är snarare en roman om spänningar som finns under ytan. Spänningar som kommer fram när Lydia hittas död i en närliggande sjö. Lydia var föräldrarnas ögonsten och de ville att hon skulle uppfylla deras drömmar. Marilyn som velat bli läkare men inte kunde fullfölja när barnen kom, kinesisk-amerikanske James längtan efter att passa in. När Lydia är död kommer hemligheter, lögner, åtrå, otrohet och annat fram i ljuset. Boken handlar också om identitet och rasism. Det är en intressant och läsvärd bok. Jag läser gärna fler böcker av Celeste Ng.
Betyg -4/5