Sista söndagen i januari och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses.
Det är en solig (mindes nästan inte hur den såg ut) och kall helg och har varit lugnt efter en tuff jobbvecka. Kollat på sport och så har det blivit en del läsning. En av böckerna som jag läser är Midnattsbiblioteket, min första av Matt Haig. Funderar lite över att det nog skulle vara lite klurigt att ha det som i smakbiten på jobbet, men kanske skulle en upptäcka mycket spännande 😉
Nora stannade och gick närmare böckerna. Det fanns inga titlar eller författarnamn på bokryggarna. Utom skiftningarna i kulören var storleken det enda som skiljde dem åt: böckerna var av ungefär samma höjd men varierade i tjocklek. Vissa hade bokryggar som var fem centimeter breda, andra var betydligt smalare. Ett par stycken var inte tjockare än pamfletter. Hon sträckte sig efter en bok, ett medeltjockt exemplar i en lite tråkig olivgrön färg. Boken såg dammig och sliten ut. Innan hon hade dragit ut den helt ur hyllan hörde hon en röst bakom sig. ”Var försiktig”, sa rösten. Nora vände sig om för att se vem som var där. (s. 42)
Fler smakbitar finns hos Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna idag.