Söndagens smakbit: Regissören

Söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses. Det är en trevlig aktivitet där en kan ta del av varandras läsning och får boktips. Det är ett tag sen jag deltog men nu är det dags.

Den här veckan har varit tuff med 6 dagars jobb. Av naturliga skäl har det varit mindre tid och ork för läsning, men en del har det blivit. Smakbiten kommer från Regissören som är tredje delen i serien med Washington Poe och Tilly Bradshaw, ljudboken. Upptäckte i veckan att ny bok i serien kommer och blev påmind om att jag hade några kvar att ta mig an. Stycket nedan är från kapitel elva.

En timme senare ringde Nightingale för att tala om att man var klara med videopromenaden på brottsplatsen och att bevismaterial hade tillvaratagits så nu tillät brottsplatschefen att de släpptes in.

”Hur mycket vet vi? Frågade Flynn när de kom in. De var båda andfådda, gatorna upp från hamnen var branta. ”Det är lite annorlunda den här gången” sa brottsplatschefen.

Fler smakbitar finns hos Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Fem en fredag – Paus

Det är fredag, men har inte riktigt den där ledighetskänslan inför helgen då jag kommer jobba en del. Nåväl det är iaf fredagskväll och sofflocket det som gäller. Temat hos Elisamatilda handlar om paus.

1. Vad har du just nu för favorit mellis?

Frukt, kex med mera.

2. Vad gör du för att stänga av, om bara för en stund?

Beror på. Ibland tystnad eller så kan det bli en ljudbok.

3. Hur länge kan du fokusera innan du behöver ett brejk?

Hm, det beror på vad det är men har en tendens att försvinna länge in i grejer om de är intressanta, ibland lite väl länge.

4. Vad behöver du återuppta?

Vet inte om det är något jag behöver återuppta men lite fler promenader är skönt när tid finns.

5. Vad behöver du pausa?

Det finns förmodligen saker som det skulle vara bra att pausa eller iaf minska på, som tv-serier sport mobilanvändandet, men njae…

Ny bok kommer av M W Craven – Washington Poe serien

Upptäckt att det kommer en sjätte del i serien med Washington Poe och Tilly Bradshaw. På författarens sida står det att den kommer 2024, på Bokus och Adlibris i slutet av det här året. Omslag verkar inte vara riktigt klart, men författaren har en bild på sin sida som jag lånat.

Jag håller i skrivande stund på med tredje delen i serien, kul att det kommer nytt.

Lista med författarens böcker/serier finns HÄR

Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna. Joyce Carol Oates

En bok som jag läst och inte skrivit om är Oates senaste. Hon har stått ett tag på min lista över författare som det var länge sedan jag läste något av. Blev nyfiken på den här när den kom men omfånget…över 800 sidor avskräckte. Men när jag läste flera positiva omdömen om den på olika bloggar så tänkte jag why not testa ljudboken. Fysiska boken hade jag nog inte läst. Ljudboken är på över 30 timmar, tog mig an den under långledigheten och det behövdes för att det skulle mer lite tid för boken.

Inledningen i boken är väldigt dramatisk. Den fd borgmästaren Whitey McClaren är på väg hem och stannar bilen för att förhindra att poliser misshandlar en indisk man. Det är poliser som utövar det på en färgad man. När Whitey försöker gå emellan blir han utsatt för misshandel. Det leder till att han hamnar på sjukhus. Whitey lever sedan en kortare tid. Romanen handlar mycket om hur hans död påverkar hustrun Jessalyn och de fem barnen.

Vad tyckte jag då om boken? Den var intressant att läsa men är lite väl detaljerad och upprepande vilket inte är helt ovanligt när det är många sidor i en bok. Jag tror att Oates bok hade varit minst lika intressant om inte mer om den kortats ner. Men det är mitt tycke det, och finns nog andra omdömen om det precis så som det ska det vara.

Det är intressant att läsa om vad som händer familjen efter att Whitey har dött. Jessalyns liv, syskonen, deras relationer. Och det är starkt om rasism. Det är och blir lite många trådar. Ibland fick jag en känsla av att Oates velat lite mycket och slutet kändes på ett sätt oavslutat, med flera frågetecken. Jag har inget emot öppna slut om det är tanken men det kändes som det inte ”bara” var det.

Med detta sagt så tyckte jag ändå om boken, den är intressant, och jag är nöjd med att ha läst Oates igen. Kan tänka mig att läsa mer av Oates någon gång. Men tror det dröjer lite och då vill jag nog inte läsa en fullt så omfångsrik bok.

Betyget kunde ha blivit en fyra men då det blir en del minus för ovannämnda så sätter jag 3,5.

Fem en fredag – skrivna ord

Fem en fredag hos Elisamatilda

1. Vem skrev du senast ett brev till?

Om det är pappersbrev som avses så är det länge sedan, men mejlväxlar och då blir det oftast längre ”brev”.

2. När skrev du senast under ett kontrakt?

Hm, det känns som väldigt länge sedan. Minns faktiskt inte när.

3. Har du någonsin skrivit dagbok?

Javisst har jag det, skrivet fortfarande lite men nu blir det mest några korta meningar.

4. Har du en läslig handstil?

Sådär halvt om halvt, ibland undrar jag vad det står men får sällan frågor om det av andra….

5. Vad brukar du oftast skriva på din inköpslista?

Ost, frukt, grönsaker, rotfrukter.

Fem en fredag – fem ord II

Det är fredag och det blir ett inlägg till ikväll. Fem ord för att beskriva veckan med mera, går det? Det återstår att se. Det är Elisamatilda som sätter ihop frågorna.

1. Med fem ord, hur har din vecka varit?

Förberedande, grå, regnig, trött, vanlig.

2. Med fem ord, vad gör du imorgon?

Sovmorgon, läsning och får se

3. Med fem ord, vad var roligast i veckan?

En del skratt på jobbet.

4. Med fem ord, vad behöver du göra?

Säkert mycket och så slappa.

5. Med fem ord, vad önskar du just nu?

En skön helg, god sömn

Där barnen är kungar av Delphine de Vigan

Jag har läst flera böcker av Delphine de Vigan och när jag såg att hon skulle komma med ny bok så ville jag läsa. Där barnen är kungar är en intressant, tankeväckande och spännande roman.

I den möter läsaren Melanie gift med Bruno, barnen Kimmy och Sammy. Deras liv, varje liten detalj, frontas i en youtube kanal. Produkter visas, ska säljas. Kanalen får miljontals följare och barnen är stjärnor vare sig de vill eller inte. Dottern Kimmy som är 6 år försvinner en dag och det vävs in i berättelsen på ett spännande sätt. Har hon blivit kidnappad, av vem och varför? Polisen Clara, som har ett helt annat förhållande till sociala medier, sätter sig in i saken. Kollar på youtube kanalen, hur barnen och familjen betet sig, reagerar osv.

Vigans bok känns lite obehaglig. Inte minst för att den tar upp barn i sociala medier, och hur de kan påverkas. Tråden med Kimmy som försvinner är spännande. Det är ingen deckare, långt därifrån, utan snarare en samhällsskildring, kanske också en kritik mot samtidens fenomen. Den är lättläst, med sting i. En tankeväckande roman som bland annat fått mig att fundera över bloggande, Facebook och andra sociala medier, hur de kan påverka, bekräftelse behov som skapas med mera.

Jag tycker om böcker får en att tänka till lite extra och det tycker jag att den här gör. Tidigare har jag bland annat läst Baserad på en sann historia som också är väldigt bra.

Betyg -4

Söndagens smakbit: Geneva

Söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses. Det är en trevlig aktivitet där en kan ta del av varandras läsning och får tips.

Regnigt mörkt och trist, som gjort för läsning. Jag började igår på ljudboken Geneva som jag blev nyfiken på den när den dök upp i mitt flöde bland böcker som var på gång. Hade ingen koll på att Richard Armitage skriver. Men jag valde ljudboken mest för att Nicola Walker läser. Det gör även Armitage och Jane Perry. Förväntningarna var inte så höga på boken, i ärlighetens namn så tänkte jag (särskilt när jag såg omslaget) att det här är väl mest en kändisgrej med allt det kan innebära. Men så här långt så är den intressant, och en spännande thriller. Och uppläsningen av Nicola Walker är väldigt bra! Smakbiten kommer från kapitel fem.

As I exit through reception Hasan asks me if dad is okay, if he needs anything. I’m almost floating as I walk. “No thanks he’s fine, he’s asleep in the chair but mum will get him into bed”. Hasan lookes at me, confused. It takes me a moment to realize why he is looking at me like that and then my words replay in my head. What did I just say? I laugh it of and make a swift exit to the car park. Dad’s going to be fine, but I becoming less and less sure I will be.

Passar på att säga Grattis till min kära blogg. Vi har hängt ihop i vått och torrt, i medgång och motgång, i 10 år! Vem kunde ana att det skulle bli så länge. Det går upp och ner med bloggandet liksom livet i övrigt. Tankar har funnits om att lägga det på hyllan, särskilt när tiden och orken inte riktigt räcker till, men jag får samtidigt energi av bloggandet. Det är ju så roligt! Så jag fortsätter på den nivå som orken och tiden räcker till. Stort grattis bloggen!

Fler smakbitar finns hos Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Fem en fredag – In med det nya

Trettondagen och fredag, dags för fem hos Elisamatilda.

1. Vilken är din närmsta nya plan för året?

Händer mycket på jobbfronten så det blir fullt upp.

2. Vad är något du vill göra under 2023?

Fixa färdigt det som jag påbörjade förra året.

3. Vilka tre ledord har du för 2023?

Må ännu bättre, fortsätta på samma väg, och att göra det som funkar för mig.

4. Har julen åkt ut än?

Ja det lilla jag har haft, ljusstakar, har åkt ”ut”.

5. Hur brukar januari kännas för dig?

Beror lite på vädret, humöret, dagsformen md mera men det kan kännas lite tufft att komma igång och jobba efter ledighet samtidigt som det är kul.

Första helgfrågan 2023

Härligt att Mia fortsätter med helgfrågan och så ny logga med löften om vår, jättefin!

Har du fått något läst under jul- och nyårshelgen?

Ja det har blivit en del. Läst ut Iskall sol av Lilja Sigurdardottir som jag började på innan jul. Och under nyårshelgen läste jag ut Ett paraply för denna dag av Wilhelm Genazino.

Och så har jag hållit (håller) på med en tegelsten. Fick för mig att börja på Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna. av Joyce Carol Oates. Ljudboken. Intressant och läsvärd, men lite väl omfångsrik. Över 30 timmar, snart är den utläst.

På nyårsdagen började jag läsa Där barnen är kungar av Delphine de Vigan. Lättläst, intressant, lite kvar i den.