Fem en fredag – förberedelser

Fredag och snart andra advent. Det är dags att svara på fem hos Elisamatilda

1. Hur förbereder du julen inför första advent?

Inga stora ovationer, tog fram ljusstakar och köpte en julblomma som fortfarande är fin.

2. Finns det något du alltid måste göra inför jul?

Nej har inget sånt som måste göras. Men tända ljus hör till och så vill jag gärna dricka en annan tesort än jag dricker vanligen. Brukar också skicka julkort fortfarande, få se om det blir av i år.

3. Vad har du kvar att göra inför julen?

Lite extra god mat ska väl fixas, men det är långt till jul.

4. Ordnar du hembakat eller färdigköpt julbakat/godis?

Det blir nog att baka matbröd och kanske någon kaka, tycker om att fuska lite i köket och då jag inte äter vissa saker så är det bättre att göra själv.

5. När kommer granen in i värmen?

Har inte gran så den får stå kvar där de finns. 😉

Långledig i jul och det ser jag mest fram mot.

Söndagens smakbit: Den lodande människan

Första advent är här och det är ett par tre veckor sedan jag delade med mig av en smakbit. Varit mycket runt mig och läsningen har gått upp och ner så som det blir och är ibland. Idag är jag lite mer på g, så dags för en smakbit.

Den kommer från Den lodande människan av Patrik Svensson. Tyckte mycket om Ålevangeliet och den här är också intressant. Jag är förtjust i havet, har alltid varit det, och har stor respekt för det. Författaren skriver om människorna som utforskat havet och försökt att förstå sig på det. Smakbiten kommer nästan halvvägs in i ljudboken.

Kaskelotvalen finns i alla de stora världshaven från norra Atlanten till södra stilla havet och även i medelhavet. Liksom människan på land har den spridit ut sig över världen som nästan ingen annan art. En havets kosmopolit som funnit sätt att överleva i såväl tropiska som arktiska klimat. Den är ett socialt djur. Kaskelotvalen samarbetet till exempel för att försvara sig mot angrepp.

Fler smakbitar finns hos Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Ondskans ekon av Arnaldur Indridason

Arnaldur Indridason är tillbaka i högform. Det konstaterade jag med glädje när jag läste Ondskans ekon som är den tredje delen i serien med den pensionerade kriminalinspektören Konrad. Indridason är en av mina favoritförfattare och när det kommer nya böcker så läser jag.

I Ondskans ekon hittas en kvinna mördad i sin lägenhet i Reykjavik. En lapp med Konrads telefonnummer hittas på hennes skrivbord. Det visar sig att kvinnan, Valborg, hade bett Konrad om hjälp med att hitta barnet som hon lämnat bort direkt efter att födseln för femtio år sedan. Hon visste inte om det var en flicka eller pojke, och höll inte i barnet för det skulle göra det svåra ännu värre. Hela tiden har hon tänkt på barnet, och undrat över hens liv och oroat sig. Konrad sa nej till att hjälpa till att hitta barnet, och när han får veta av en poliskollega att hon blivit mördad så ångrar han fruktansvärt mycket att han inte hjälpte henne. Och han börjar göra efterforskningar. Konrad undersöker också händelser kring sin pappa, vem var det som dödade honom.

I boken finns ingredienser som religiös sekt, spiritism, skuld och som så ofta i Indridasons böcker är det förflutna närvarande med hemligheter.

Den två första delarna var lite svagare samtidigt som serien i mitt tycke blivit bättre och bättre. Med Ondskans ekon är Indridason tillbaka i ”gammal” god form. Det är spännande och välskrivet. Miljöerna, karaktärerna, intrigen är stark och intressant. Det långsammare tempot som är synonymt med Indridasons böcker liksom att det inte är onödigt våld. Ja det här är i mitt tycke den bästa i serien så här långt och jag hoppas på fler.

Betyg +4/5

Lista över författarens böcker finns HäR

Fredagens fem – svart fredag

Fredagskväll och det är dags att skaka lite liv i bloggen. Fem hos Elisamatilda.

1. Vad köpte du senast som du behövde?

Behövde kan diskuteras men kändes viktigt iaf; julstjärna.

2. Vad köpte du senast som du inte behövde?

Kommer inte på något i skrivande stund.

3. Finns det något Black Friday-erbjudande som lockar?

Ska köpa lite nya grejer till köket men har inte koll på om det finns BF erbjudanden.

4. Vad köper du bara på rea men aldrig annars?

Tror inte det finns något sånt. Jag köper visserligen grejer när det är rabatt, men behöver jag dem så är det inte rabatten som styr.

5. Hur länge skulle du kunna vänta i kö för att köpa något?

Det beror på vad det rör sig om. Är inte förtjust i att köa men är det något jag verkligen vill göra så kan jag tänka mig att göra det lite längre. Köer för att köpa mat, kläder etcetera har jag lågt tålamod för.

Fem en fredag – inflation

Fredagskväll och efter en lång arbetsdag och vecka så är det sofflocket som gäller med minst en kopp te. Och förstås fem hos Elisamatilda

1. Vad har det blivit för mycket av hemma?

Olika förpackningar, kläder och saker som är svåra att slänga då det är långt till återvinning av annat än det vanliga.

2. Vad skulle du gott kunna göra av med?

Kläder och massa köksprylar som glas med mera. Och även en del böcker.

3. Vad har tillkommit i ditt hem som inte riktigt passar in?

Inget nyligen.

4. Vad har du lagt mest pengar på i år?

Mat, olika strömningstjänster.

5. Vad har mest ökat i pris som du vanligtvis köper?

Ost och en del grönsaker.

Helgfrågan

Det är länge sedan jag svarade på Mias helgfråga men nu är det dags.

Finns det någon författare som du vill ska ge ut en bok. I så fall vilken?

Ja det finns många. Den här gången väljer jag en som jag misstänker inte är så känd. Marie Bennett har ”bara” skrivit en roman men vilken debut. Jag läste Hotell Angleterre när den kom 2015. Sedan dess har jag hoppats på nytt. Hoppet lever vidare!

Förutom Marie Bennett så vill jag ha nytt från alla mina favoritförfattare, men att räkna upp alla tar tid 😉

Fem en fredag – mörker

Fredagskväll, mörkt och det är vad fem hos Elisamatilda handlar om, mörker alltså.

1. Vad tycker du om att vrida klockan åt det ena eller andra hållet?

I år har jag tyckt att det varit extra jobbigt att ändra till vintertid av någon anledning. Åldern? Plus allt elände runt om? Kombo kanske. Sommartiden är väl okej men brukar känna av ändringen i kroppen.

2. Vad innebär mörkret för dig?

Det kan vara mysigt med tända ljus, kopp te och krypa ihop med en god bok eller bra tv-serie, men den känslan har inte infunnit sig än. Kanske för att det är så onaturligt varmt.

3. Har den här hösten varit mörk eller ljus för dig?

Lite både och faktiskt. Krig, klimatet, populism….bara för att nämna några saker som varit och är för mörka.

Om jag ser till mig själv så har hösten varit hyfsat ljust med en del ”svackor” så som det är i livet för de flesta tror jag.

4. När famlade du senast i mörkret?

Det gjorde jag ikväll på vägen hem från jobbet.

5. Av vilken anledning var du senast uppe mitt i natten?

Det var förmodligen för att jag inte kunde sova.

Söndagens smakbit: Våra förlorade hjärtan

Söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses.

Jag håller, som jag brukar göra, på med flera böcker och en av dem är den nya boken Våra förlorade hjärtan av Celeste Ng, ljudboken. Har tidigare läst Små eldar överallt och Säg inget om Lydia av författaren. I den här har tolvårige Bird inte sett sin mamma på över tre år och bestämt sig för att försöka hitta henne. Smakbiten kommer efter cirka en timme och fyrtio minuter.

Hon drar upp ett enda kort och håller fram det till honom. Katter, folksagor, japanska, återberättade. Pojken som ritade katter. igenkänningen slår an en ton inom honom, får honom att vibrera som en stämgaffel. Ett halvkvävt ljud kommer ur hans strupe. ”Den är det”, säger han, ”jag tror, jag tror att det är den”. Bibliotekarien vänder på kortet och läser på baksidan.

Fler smakbitar finns hos Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Fem en fredag – räknetal

Fredag och långledig helg, superskönt efter mycket jobb. Trött så få se hur det går med räknandet, dags för fem hos Elisamatilda

1. Vad är fem saker du gjort den här veckan?

Jobbat, höstlovsaktiviteter på jobbet, planerat inför kommande förändringar, läkarbesök, gäspat mer än vanligt.

2. Vilka fyra känslor har du haft i veckan?

Glad, irriterad, nollställd, känt trötthet över en del saker och…beteenden – allt blandat huller om buller.

3. Vad har du sett tre av i veckan?

Sett böcker som vi har minst 3 exemplar av på jobbet, bland annat Mamma Mu titlar.

4. Vilka två saker har du i veckan blivit glad av?

Att jag hade långledig helg framför mig har varit det bästa. Nedräkning har pågått. Och nu känns det så skönt att vara ledig. Det får räknas som två saker.;)

5. Vilket betyg får veckan, på skalan 1-5?

3 kanske. Det är ju en del kvar av veckan som tur är, så svårt att sätta betyg på hela. Lockar lite att sätta ”glädjebetyg” men får försöka låta bli och vänta tills veckan är slut. 😉

When she was good av Michael Robotham

Det duggar inte tätt med inlägg med omdömen om böcker jag läst men jag har några på lager som jag hoppas skriva om. För ett tag sedan tog jag mig an den andra delen i serien med den rättsmedicinska psykologen Cyrus Haven. When she was good. Ljudboken.

Den börjar en tid efter att första boken Good girl bad girl slutar. Den unga Evie Cormac hittades för cirka sju år sedan i en ”Murder scene” där hon gömde sig i ett hemligt rum. I andra delen är Evie tillbaka på Langford Hall ett s.k. Secure Unit Home för barn och en får veta mer om Evie, det hon utsatts för.

Cyrus Haven vill att Evie ska kunna gå vidare i livet och försöker få fram mer om henne och det som hänt. En pensionerad polis, som dött under omständigheter som det är frågetecken kring (begick han självmord?) arbetade med försvunna barn. Evie kallades för Angel face ett namn som dyker upp i ett sammanhanget. Det är spännande läsning med några små dippar, men det tror jag till stor del beror på inläsningen som i mitt tycke inte var något vidare.

Det är samma uppläsare som första delen, Joe Jameson. Och redan i den så var jag inte förtjust i varken rösten eller dramatiseringen. I den andra delen blir det tyvärr ännu mer påtagligt att det inte är någon lyckad uppläsning. Kan inte låta bli att undra varför man har valt Jamesons ljusa stämma till en spänningsroman som är otäck. Tänker man att rösten skulle passa att dramatisera en ung kvinnas? Det kan jag inte hålla med om i så fall. Såvitt jag vet låter få om någon så. Sedan är det inte enbart Evies perspektiv i boken, det är lika mycket Cyrus.

Boken är spännande och jag kan tänka mig att fortsätta med serien men det kommer inte att bli ljudboken om inte den läses in av annan uppläsare. Ibland händer det som med Elizabeth George senaste. Jag har lämnat tillbaka tredje delen i den här serien (den läses av nämnda uppläsare) och det känns synd men bra att kunna göra det. Som det känns nu så är det tveksamt om jag kommer läsa den fysiska boken (tycker Robothams böcker passar bäst som ljudböcker). Men jag kan ändra mig. Jag har ett par fristående böcker i ljudbokshyllan av författaren (andra uppläsare) så inte helt utan. Som tur är.

Betyg boken 3,8.

Lista på författarens böcker finns HÄR