Tennison av Lynda La Plante

tennisonJag var ett stort fan av tv-serien I mördarens spår (Prime Suspect), skapad av Lynda La PLante, som började visas under 90-talets början med Helen Mirren som Jane Tennison. Tror inte att jag missade ett avsnitt. Jag har inte läst några av böckerna dock. Men jag har läst en del böcker (innan jag började blogga) med karaktärer som Anna Travis och Lorraine Page som jag gillade. Ja Lynda La Plante  blev lite av en favoritförfattare och jag hade tänkt läsa fler böcker. Andra böcker/författare kom dock emellan. Men när den här boken kom så var det inte något snack om saken. Jag ställde mig (först) i kön på bibblan och läste den i slutet av december.

Det är lika bra att jag säger det på en gång: Oj vad jag tyckte om den här boken! Den är väldigt spännande, välskriven och bra! Sällan har det gått så snabbt att läsa över 500 sidor.

Jag tyckte att det var väldigt intressant att läsa om hur det började  för Jane Tennison. Året är 1973, hon är 22 år, börjar arbeta i distriktet Hackney i östra London – där hon blivit placerad. Det är ett tufft distrikt som Tennison har hamnat i och det dröjer inte länge innan det första mordfallet dyker upp; en ung kvinna hittas strypt. Det var fängslande att läsa om 70-talets polisarbete – fanns ju inga mobiler, datorer och CSI då…Andan inom polisen är macho, och normerna; kvinnor anses mindre värda, och Jane Tennison får ta mycket skit av en del poliser. Det är ett tufft första jobb och hon får göra en hel del skitgöra. Hon är också ganska naiv ibland men hon är också stark. I tv-serien I mördarens spår har Tennison kommit mycket längre i karriären och hon är säkrare, mer erfaren, och det var intressant att läsa om hur det började och få en bakgrund till den Tennison som jag sett i tv-serien.

Jag tyckte också att det var intressant att läsa om Tennisons förhållande till sin familj (föräldrar och syster) och tidens normer blir också tydliga i det sammanhanget.

Karaktärerna, polisarbetet, tiden, machoandan, normerna ja i stort sett allt kändes trovärdigt skildrat som att så här var det då. Det märks att Lynda La Plante har gjort ordentlig research. Alla karaktärer känns mänskliga med såväl brister som förtjänster och en får se olika sidor av dem i olika situationer – lite som det kan vara i verkliga livet.

Den här kriminalromanen var min kopp te och det verkar som att den ska bli tv-serie. Och så har det kommit en uppföljare till Tennison: Hidden Killers, som jag hoppas översätts asap. Dröjer det för länge så blir det kanske att läsa den på engelska.

Betyg 5/5

Spänningsutmaningen december

Månadens bästa bok; december

Andra lästa böcker av författaren

Utpressning (Lorraine Page)

Utstött (Lorraine Page)

Deadly Intent (Anna Travis).

Offline av Anne Holt

offline-holt

Jag har läst många av Anne Holts böcker som är en av mina favoritförfattare (de flesta innan jag började blogga). Och när jag såg att det det skulle komma en ny bok så kände jag att den måste (vill) jag läsa.

Och i början av månaden läste jag Offline. I den dyker karaktären Hanne Wilhelmsen upp igen efter ett längre uppehåll, och det är väldigt lyckat att hon är tillbaka.

Hanne är rullstolsburen efter att ha blivit skjuten. Hon jobbar hemifrån i Offline och det dyker upp en ny och lite annorlunda karaktär, Henrik Holme, polis, som är analytisk och börjar jobba med Hanne. En karaktär och inslag som jag gillade.

Hanne träffar sin gamla kollega Billy T samtidigt som ett bombdåd inträffar i kvarteren vilket leder till att många människor dödas. Det är en tät och spännande intrig som känns skrämmande aktuell med teman som terrorattentat, främlingsfientlighet och extremism.

Jag fastnade från första raden för Offline som är en riktig bladvändare. Det känns som att det här kan vara en av Holts bästa. Rekommenderas!

Betyg 4/5

 

 

Flickorna på Englandsbåten av Lone Theils

flickorna-pa-englandsbaten

Handling

Två danska flickor försvann spårlöst på en färja till England 1985. Många år senare dyker ett foto upp i en gammal resväska i en second-hand butik i den lilla engelska kuststaden Brine.

Journalisten Nora Sand som arbetar för den danska tidningen Globalt börjar nysta i historien. Hon beger sig till Danmark för att undersöka flickornas brokiga bakgrund på en ungdomsinstitution. Snart dras hon in i ett fall med en ohygglig seriemördare som avtjänar ett livstidsstraff på det beryktade fängelset Wolf Hall. Samtidigt som hennes ungdomskärlek dyker upp oväntat i London gräver Nora så djupt i det gamla fallet att hon till sist får anledning att frukta för sitt liv.

(Från förlaget)

———————————————————-

När Flickorna på Englandsbåten kom kände jag igen författarnamnet men kunde inte direkt sätta fingret på varifrån. Men så kom jag på att det dels är från guider. Lone Theils har medverkat i guider om London och Dublin. Och så har hon arbetat som journalist. Den här boken är hennes spänningsdebut och den första om journalisten Nora Sand.

Intrigen är intressant och börjar lite långsamt och det blir sen mer och mer spännande. Under läsningen kom jag att tänka på att jag reste med båt till/från England på 70 – 80-talet. Till/från Göteborg. Fantasin drog helt plötsligt iväg, tänk om något liknande hade hänt då.

Jag tycker om att bli överraskad när jag läser deckare och spänningslitteratur och jag blev överraskad av upplösningen i Flickorna på Englandsbåten och det är ett extra plus.

Det här är en bok som nog vinner på att läsas i ett svep. Jag höll tyvärr på med den för länge, det blev hackig och lite splittrad läsning vilket drar ner betyget. Tror att läsupplevelsen och behållningen hade blivit större om jag sträckläst den. Men det är en intressant, spännande och läsvärd debut

Betyg 3,5/5

Månadens bästa bok och Spänningsutmaningen (september 2016)

Jag läste inte ut så många böcker under september (förkylningar tog ut sin rätt) men de jag läste var väldigt bra. Och det var inte helt lätt att välja Månadens bästa bok som Mias bokhörna håller i. Men efter lite funderande så blir det Eugen Kallmanns ögon av Håkan Nesser. Främst för att jag är lite svag för gåtfulla intriger av det slaget och jag gillade skrivsättet mycket.

eugen kallmanns ögon

Den andra starka kandidaten till nomineringen av Månadens bästa bok var Den som finner av Stephen King. Den var också väldigt bra. Den läste jag i Mias Spänningsutmaning.

den-som-finner-king

Den som finner av Stephen King

den-som-finner-king

Handling

Morris Bellamy är författaren John Rothsteins allra största fan. Han är fullkomligt besatt av den geniförklarade Rothstein och hans romaner om Jimmy Gold. Men Morris är besviken på sin idol. Rothstein har slutat skriva, och sålt sig till reklambranschen. Som straff måste han dö.

Efter att ha skjutit ihjäl Rothstein i författarens eget hem får Morris inte bara med sig pengarna i kassaskåpet, utan också en trave anteckningsböcker som bland annat visar sig innehålla det handskrivna manuset till ytterligare en Gold-roman. Morris hinner precis gömma undan anteckningsböckerna när omständigheterna gör att han hamnar i fängelse för ett annat brott.

Åratal senare en liten pojke vid namn Pete Saubers den undangömda skatten. En skatt som visar sig vara livsfarlig att ha i sin ägo. Den pensionerade kriminalaren Bill Hodges får nys om Petes trängda situation, och tillsammans med sina medhjälpare Holly och Jerome dras han in i fallet och i Morris Bellamys vansinne. (Från Adlibris)


Jag har lyssnat på den andra boken om Bill Hodges. Den första, Mr Mercedes, lyssnade jag på förra året. Jag fastnade inte riktigt för Mr Mercedes och funderade några varv kring om jag skulle läsa uppföljaren. Men King är ju liksom King och jag vet ju hur bra han kan vara….

Efter att ha lyssnat så kan jag bara säga vilken tur att jag gjorde det. För det här är bra. Den är helt enkelt vassare än Mr Mercedes. Och historien om Morris, Pete Sauber och anteckningsböckerna är intressant och spännande.

Det dröjer innan den pensionerade kriminalaren Bill Hodges kommer in i bilden och det tyckte jag var ett lyckat grepp då det inte är en karaktär som jag fastnat sådär jättemycket för.

Den andra delen vävs på sätt och vis ihop med den första. Även i denna kör en bil in i en folkmassa, och jag tänkte lite vad då men här rör det sig om andra drabbade. Jag tänker inte avslöja mer än så, vill inte spoila. Den som finner är en väldigt bra thriller. Läsning rekommenderas.

Betyg 4/5

 

 

 

 

Spänningsutmaningen (augusti 2016)

I augusti läste respektive lyssnade jag på två böcker i Mias Spänningsutmaning: Lång väg hem av Eva Dolan och Det hänger en ängel ensam i skogen av Samuel Björk.

lång väg hem dolan

Lång väg hem var helt ok läsning. Den har lite långsamt tempot och ibland tycker jag om att läsa såna deckare. Lång väg hem har en intressant intrig men det var något som gjorde att den inte fängslade mig lika mycket som jag förväntat mig. Kanske är Döda talar inte ett strå vassare? Jag har tänkt läsa den framöver någon gång och hoppas på det.

det hänger en ängel ensam i skogen

Det hänger en ängel ensam i skogen lyssnade jag på under min augustisemester och den var otäck men spännande. Jag blev dock lite trött på Mia Krugers drickande och viskningar eller om det var tankar som blev ganska tjatigt. Men jag tyckte ändå att den var den var helt ok spänningsmässigt och lagom att lyssna på, på semestern. Och  jag har tänkt ta mig an Ugglan dödar bara om natten så småningom.

 

 

Oanade konsekvenser av Elizabeth George

oanade konsekvenser

En av böckerna som jag läst nu i juli är Oanade konsekvenser av Elizabeth George.  Jag har läst nästan alla böcker i serien med/om Thomas Lynley och Barbara Havers och i sommar var det så dags för den nittonde delen som jag lyssnat på.

Handling

William Goldacre begick självmord och det påverkar föräldrarna, brodern starkt. Hur ska de kunna gå vidare?

Feministen och författaren Clare Abbott hittas mördad på ett hotellrum i Camebridge. Rory Statham, Clares förläggare, tror att Abbotts personliga assistent Caroline Goldacre som är mamma till William, kan ha med saken att göra. Thomas Lynley ser till så att det blir möjligt för Barbara Havers som hotas av förflyttning att jobba med fallet. Finns det några kopplingar mellan självmordet i Dorset och mordet i Canebridge?

Min kommentar

Oanade konsekvenser är en lite annorlunda bok i serien om Lynley och Havers. Det är mycket en berättelse om människors liv,  relationer och konsekvenser. Tendenserna till mer berättelse finns i föregående delar i serien men här blommar det liksom ut ännu mer. På ett sätt kan man säga att Oanade konsekvenser är mer berättelse och lite mindre deckare. Lite ovant i början men jag gillade greppet i det stora hela.

Oanade konsekvenser är lite väl tjock. Jag föredrar böcker på max 300 sidor men Elizabeth George är Elizabeth George och jag kan inte låta bli att läsa även om jag inte är något stort fan av tegelstenar. Men är det bra så går det lättare och det är Oanade konsekvenser.

Det tar lite tid innan Lynley och Havers kommer in i handlingen i den här delen. Jag gillar båda, men Barbara Havers är lite av en extra favoritkaraktär och det kändes ovant att det tog tid innan hon och Lynley dyker upp.

Det finns flera episoder i den här boken som jag tyckte var roliga däribland när Havers ska bjuda Winston på middag. Sen beter sig Havers lite ovanligt udda på några ställen i boken och jag funderade en hel del kring det.

Ljudboken läses av Mirja Turestedt. I början blev jag påmind om och tyckte att uppläsningen var lite lik böckerna om Maisie Dobbs av Jacqueline Winspear som hon också läser. Och parallellt med denna så läste jag också en Maisie Dobbs bok så det blev lite konstigt. Men efter hand så lyckades jag skaka av mig förknippandet med uppläsningen av Jacqueline Winspears böcker och jag tyckte att inläsningen var bra.

Elizabeth George är väldigt bra på detaljer, trådar och en bra berättare. Oanade konsekvenser är en bok som växte och blev bara bättre och bättre. Karaktärerna, miljöer som Dorset och så London; Fulham, Clapham som jag har besökt och då är det alltid lite extra kul att läsa. Intrigen är intressant och spännande. När kommer nästa bok av Elizabeth George?  Jag hoppas att det inte dröjer alltför länge. Rekommenderas.

Betyg 4/5

Ben för ben (Spänningsutmaningen)

ben för ben carol o connellHandling

Två tonårsbröder går in i den nordkaliforniska skogen, men bara en återvänder. Josh, den yngre brodern, är spårlöst försvunnen.Tjugo år senare återvänder den äldre brodern, Oren, till den lilla staden Coventry. Första morgonen tillbaka i staden hörs en duns på hustrappan: utanför dörren ligger en människas käkben. Det visar sig att det inte är den första skelettbiten som har hittats på familjens trapp. Snart inser de att Josh är på väg hem… ben för ben. (baksidestext)


För ett par år sen satte jag upp Carol O´Connell på min Boktolva efter att ha blivit tipsad om och nyfiken på författaren. Men ni vet (förmodligen) hur det är, det är så många böcker/författare en vill läsa, och det blev inte av att läsa något av O´Connell då. Men författaren åkte upp igen på årets Boktolva och förra månaden läste jag Ben för ben.

Carol O’Connell har skrivit en serie om/med polisen Kathleen Mallory som jag hört gott om. Jag funderade på om jag skulle läsa den första boken i serien men när jag läste baksidestexten på Ben för ben så blev jag sugen på att läsa den.

Vad tyckte jag då? Den var lite otäck men inte så pass som jag trodde att den skulle vara. Jag tyckte att intrigen var intressant och spännande. Vad var det egentligen som hände Josh? Det finns flera mer eller mindre säregna personer i staden Coventry där handlingen utspelas. Flera, inklusive Oren som försöker få fram vad som hände brodern för tjugor år sen, bär på hemligheter. Sanningen om vad som egentligen hände Josh kommer fram så småningom fram i ljuset.

Jag tyckte att Ben för ben som är en slags thriller var lite ojämn spänningsmässigt, den tappade farten emellanåt, men jag tror också att jag hade (för) höga förväntningar på den. Men jag tyckte att den helt klart var läsvärd och det känns bra att äntligen ha läst en bok av Carol O´Connell. Vid tillfälle kommer jag nog att testa serien om Mallory för att se hur den är.

Betyg: 3,5/5

 

De våra av Lars Andersson (Spänningsutmaningen)

de-vara-en-kriminalistisk-roman
 April 1944. En norsk kvinna hittas mördad i Nordvärmland nära gränsen. En ung biträdande kriminalöverkonstapel, Leonard Ringer, sänds till Karlstad för att undersöka saken. Den som skickar honom dit är hans tidigare lärare och chef, den ryktbare kriminologen Harry Söderman, som har sina fingrar i allt slags underrättelsearbete och nu leder utbildningen av en hemlig norsk reservarmé. (Baksidestext)
———————————————————————————–

Några ord om De våra som jag läste i Spänningsutmaningen förra månaden. Jag hade hört att den skulle vara lite annorlunda och så kallas den för en kriminalistisk roman vilket gjorde mig extra nyfiken.

Det är den första bok som jag läst av Lars Andersson och jag tyckte att det var lite av en utmaning att läsa den vilket kan ha berott på skrivsättet och språket. Den är välskriven men smått spretig och språket lite väl tillkrånglat ibland. Och deckare? Njae lite mer en blandning av historisk roman och en slags deckare. Jag tyckte att den var intressant läsning och ger den betyget 3.