Vem vill tänka på hösten? Sommar vill nog många ha först. Men när det gäller utgivningen av böcker så brukar hösten vara värd att se fram mot. Upptäckte, när jag kollade runt på olika bloggar/webbsidor (minns inte vilka tyvärr så ingen nämnd ingen glömd) att Johan Theorin kommer med ny bok. Den beskrivs som en fristående fortsättningen på Benvittring.
Ristmärken är den sjätte delen i Ölandskvartetten som jag tror att den ursprungligen kallades. Som tur var fortsatte Theorin på serien. Den nya boken är planerad att komma 3 oktober. Ljudboken kommer läsas av Magnus Roosmann och det tackar jag för. Jag har lagt till boken bland kommande i ljudbokshyllan.
Sommar ska det väl bli först hoppas jag men härligt att ha böcker att se fram mot!
Jag har länge längtat efter nytt ny av Johan Theorin i den anda som han skrivit Ölandskvartetten. Benvittring är den femte delen. När jag såg att Magnus Roosmann läser ljudboken så bestämde jag mig för att lyssna. Jag sög lite på karamellen innan det blev av, men det går ju inte att göra det hur länge som helst.
De tre första i serien: Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge lyssnade jag på innan jag började blogga, och Rörgast första bloggåret 2013. Fyra böcker och serien verkade avslutad men som tur var ville Theorin annat. Innan jag lyssnade på Benvittring funderade jag över om och hur mycket jag kom ihåg av de föregående böckerna i serien, och var det nödvändigt att minnas. Korta svaret blir nej, det var det inte. Det går alldeles utmärkt att lyssna eller läsa som fristående bok. Men med det sagt så läs alla böckerna! Det är ett måste tycker jag.
Gerlof är tillbaka och det är en karaktär som jag verkligen saknat och det var minst sagt en höjdpunkt att få läsa om honom igen.
Handling: En man dör i ett stenras. Under en krans med rosor som mannen hann lägga innan det skedde, hittar polisen Tilda Davidsson benrester av en man. Det visar sig att den som senast träffade mannen var hennes släkting Gerlof. Gerlof är 80+, och sjuklig men kan inte låta bli att engagerar sig i olika saker och inklusive det här fallet. Som väcker frågor från bakåt i tiden, har det med nuet att göra? Det är som sagt spännande och uppläsningen av Magnus Roosmann gör det ännu mer så.
Det är Gerlof, miljöerna och stämningen med lite mystik och spöklikhet på gränsen till skräck som tilltalar mig med föregående böcker i serien och det gäller även Benvittring. Theorin är som bäst då. Jag vill ha mer av det här. Det kommer väl minst en till i serien hoppas jag!
Söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses.
Imorse började jag lyssna på Benvittring av Johan Theorin, som är den femte boken i Ölandsserien. Lyssnade på de tre första (Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge) innan jag började blogga och Rörgast första bloggåret (2013). Trodde, som många andra, att Rörgast var den sista i serien men som tur var så ville Theorin annat. Dragit ut lite på att ta mig an den här, men kunde inte hålla mig längre. Smakbiten är från början av ljudboken.
Han visste att han inte var den första, andra hade försökt berätta sanningen, men blivit tystade. Hur många? Det visste han inte. Han anade att många hade vetat saker de inte vågat berätta. Han kände till fyra personer som inte hade lyckats stoppa mannen han skulle möta, och där framför dörren tänkte han på dem allihop.
Det känns som evigheter sen Johan Theorin kom med nytt men i höst så kommer den femte delen i Ölandssviten. Rörgast var inte den sista boken i serien som många inklusive undertecknad trodde. Skumtimmen, Nattfåk och Blodläge, som är de tre första i serien, läste (lyssnade) jag på innan jag började blogga. I november kommer Benvittring. Ljudboken kommer att läsas av Magnus Roosmann. Det verkar bli en lovande höst 😉
Nattberättelser består av fem noveller däribland Bengångarna, Hemsökelse och Skuggan över Providence. Dessa tre finns också utgivna som enstaka noveller (e-boksformat).
Jag brukar gilla Johan Theorins böcker och har läst de flesta. I december lyssnade jag på samlingen Vinterhistorier. Det är väldigt lagom att läsa eller lyssna på noveller mellan varven. Brukar till exempel göra det på väg till/från jobbet, har inte så lång resa så det kan bli 1-2 noveller beroende på längden.
Jag tyckte att novellerna i den här samlingen var ojämna och lite svaga mot det jag läst av Theorin tidigare. I den första novellen Bengångarna arbetar en man på ett äldreboende och för att få mer pengar, stölder. Intressant och otäckt när man tänker på det, men det blev lite mycket benknotor för min smak. Den efterföljande Hål var ganska spännande. Den tredje och fjärde (Hemsökelse och Mannen i mängden) kändes lite konstiga och de tyckte jag minst om. Femte var ganska ok. Jag hade nog väntat mig mer av den här samlingen och kanske hade jag för höga förväntningar.
Av de två samlingar som jag lyssnat på så tyckte jag mer om Vinterhistorier.
Magnus Roosmann läser båda samlingarna. Jag brukar tycka om hans uppläsningar och det gäller även den här.
Jag övervägde mellan 2,5 och -3 i betyg. För delar av samlingen blir det det lägre, men den får betyget -3 för helheten. Det var ändå intressant/ok att lyssna på den.
Söndag och som vanligt kan en dela med sig av en smakbit från boken som läses. Långledig helg, skönt! Mycket läsning? En del men också gjort mycket annat, ibland behövs det också.
Jag lyssnar på novellsamlingen Nattberättelser av Johan Theorin som består av fem noveller. Den verkar endast vara utgiven som ljudbok såvitt jag kunnat se, men kommer förhoppningsvis som bok. Någon av novellerna kan ha getts ut tidigare men än så länge är de nya för mig. Smakbiten kommer från novellen Hål.
Han är fångad i en bil som är lika sönderslagen som han själv. Det är mörkt och kallt i bilvraket. Motorn är avstängd. Han är inte ensam. Någon finns bredvid honom på passagerarsätet.
Jag har läst nästan allt som Johan Theorin har skrivit. Brukar gilla det han skriver och har länge hoppats på något nytt och spännande. Och när jag upptäckte samlingen Vinterhistorier som består av tre noveller på Nextory så hamnade den i ljudbokshyllan. Den kom i december förra året och det var också då jag lyssnade på den.
De tre novellerna: Sorgebud, Någon snäll man och Endast jag är vaken väcker associationer och jag tänkte bland annat på Rödluvan och Röven raskar över isen, men i lite annan tappning. Novellerna är spännande på ett lite krypande sätt. Och ganska fyndigt komponerade. Jag fick inte direkt någon favoritnovell utan tyckte om alla tre på lite olika sätt.
Magnus Roosmann läser ljudboken och det gör han väldigt bra. Hans röst passar bra till novellerna. Det var skönt med en så lagom samling med ”bara” tre noveller och knappt två timmars lyssning för att få sig lite kuslig och bra läsning till livs.
Jag har länge hoppats på nytt lite i stil med Skumtimmen och andra böcker av Johan Theorin. Har nu upptäckt två korta novellsamlingar som har kommit som ljudbok. Noveller kan vara väldigt lagom ibland så nu har jag lagt båda i min ljudbokshylla på Nextory.
Vinterhistorier består av tre noveller om en annan jul än den traditionella. Vet inte om det är nya noveller. Om inte helt nya, så hoppas jag att de är nya för mig.
Nattberättelser består av fem noveller och innehåller bland annat novellen, Bengångarna, som finns som e-bok. Vet inte om den getts ut fysiskt. Tror iaf inte att jag har läst den. Resterande noveller vet jag inte så mycket om, men det får jag väl upptäcka.
Sommarens läsning har bestått av en blandad kompott. Mitten av juli började jag med Temaläsning av noveller och jag lyssnade på fyra e-noveller som jag lånade på bibblan. En var Älven av Anna-Karin Palm. I den står en kvinna vid fönstret, blickar ut, fryser. Hennes man har förolyckats men de har inte hittat honom ännu. Hon hade tänkt bryta upp från äktenskapet, nu saknar hon barnen och inser att livet inte kommer att bli detsamma.
En annan Knackningar av Johan Theorin i vilken Molly förlorat väninnan Judith och livet som pensionär är trist och hon dricker i sin ensamhet. Så tycker hon att hon hör återkommande knackningar i huset. Är det någon som är i fara? Hon har svårt att urskilja varifrån de kommer, men övertygad om att det är ett rop på hjälp kontaktar hon polisen.
I Nattsidan av Joyce Carol Oates är det slutet av 1800-talet. Den handlar om spiritism, andar och mediala kontaker. Novellen klassas lite som skräck och det är det kanske. Mer intressant än spännande tyckte jag.
Lyssnade också på Spår i snön av Jonas Karlsson som jag skrivit om här.
Jag tyckte att alla novellerna var intressanta, välskrivna och av hög kvalitet. Oftast fastnar en mer för vissa noveller och av de fyra så tyckte jag mest om Spår i snön. Björn Granath läser Nattsidan och de andra novellerna läses av respektive författare.
Har upptäckt en hel drös med e-noveller från Novellix på bibblan som jag vill lyssna på. Så Temaläsningen kommer att fortlöpa under hösten i mån av tid.
Jag brukar läsa noveller mellan varven, men nu var det ett tag sen så jag har tänkt att det börjar bli dags för det, och nu blir det Temaläsning noveller. Jag har bestämt mig för att temaläsningen får pågå tillsvidare, så länge som det känns kul. De tre första novellerna som jag tänkt lyssna på är Spår i snön av Jonas Karlsson, Älven av Anna-Karin Palm och Knackningar av Johan Theorin. Författare som jag läst annat av och gillat. Det är författaruppläsningar. Palm och Theorin har jag inte lyssnat på tidigare så det ska bli spännande. Jonas Karlsson är en av mina favorituppläsare.
Någon som läst eller lyssnat? Vad tyckte du i så fall?
Bokdamen - böcker, ljudböcker med mera 