Vinterhistorier av Johan Theorin

Jag har läst nästan allt som Johan Theorin har skrivit. Brukar gilla det han skriver och har länge hoppats på något nytt och spännande. Och när jag upptäckte samlingen Vinterhistorier som består av tre noveller på Nextory så hamnade den i ljudbokshyllan. Den kom i december förra året och det var också då jag lyssnade på den.

De tre novellerna: Sorgebud, Någon snäll man och Endast jag är vaken väcker associationer och jag tänkte bland annat på Rödluvan och Röven raskar över isen, men i lite annan tappning. Novellerna är spännande på ett lite krypande sätt. Och ganska fyndigt komponerade. Jag fick inte direkt någon favoritnovell utan tyckte om alla tre på lite olika sätt.

Magnus Roosmann läser ljudboken och det gör han väldigt bra. Hans röst passar bra till novellerna. Det var skönt med en så lagom samling med ”bara” tre noveller och knappt två timmars lyssning för att få sig lite kuslig och bra läsning till livs.

Betyg 3,5/5

Johan Theorin noveller i ljudbokshyllan

Jag har länge hoppats på nytt lite i stil med Skumtimmen och andra böcker av Johan Theorin. Har nu upptäckt två korta novellsamlingar som har kommit som ljudbok. Noveller kan vara väldigt lagom ibland så nu har jag lagt båda i min ljudbokshylla på Nextory.

Vinterhistorier består av tre noveller om en annan jul än den traditionella. Vet inte om det är nya noveller. Om inte helt nya, så hoppas jag att de är nya för mig.

 

 

 

Nattberättelser består av fem noveller och innehåller bland annat novellen, Bengångarna, som finns som e-bok. Vet inte om den getts ut fysiskt. Tror iaf inte att jag har läst den. Resterande noveller vet jag inte så mycket om, men det får jag väl upptäcka.

 

Knackningar, Nattsidan, Älven

Sommarens läsning har bestått av en blandad kompott. Mitten av juli började jag med Temaläsning av noveller och jag lyssnade på fyra e-noveller som jag lånade på bibblan. En var Älven av Anna-Karin Palm. I den står en kvinna vid fönstret, blickar ut, fryser. Hennes man har förolyckats men de har inte hittat honom ännu. Hon hade tänkt bryta upp från äktenskapet, nu saknar hon barnen och inser att livet inte kommer att bli detsamma.

En annan Knackningar av Johan Theorin i vilken Molly förlorat väninnan Judith och livet som pensionär är trist och hon dricker i sin ensamhet. Så tycker hon att hon hör återkommande knackningar i huset. Är det någon som är i fara? Hon har svårt att urskilja varifrån de kommer, men övertygad om att det är ett rop på hjälp kontaktar hon polisen.

I Nattsidan av Joyce Carol Oates är det slutet av 1800-talet. Den handlar om spiritism,  andar och mediala kontaker. Novellen klassas lite som skräck och det är det kanske. Mer intressant än spännande tyckte jag.

Lyssnade också på Spår i snön av Jonas Karlsson som jag skrivit om här.

Jag tyckte att alla novellerna var intressanta, välskrivna och av hög kvalitet. Oftast fastnar en mer för vissa noveller och av de fyra så tyckte jag mest om Spår i snön. Björn Granath läser Nattsidan och de andra novellerna läses av respektive författare.

Har upptäckt en hel drös med e-noveller från Novellix på bibblan som jag vill lyssna på. Så Temaläsningen kommer att fortlöpa under hösten i mån av tid.

Novell-läsning

Jag brukar läsa noveller mellan varven, men nu var det ett tag sen så jag har tänkt att det börjar bli dags för det, och nu blir det Temaläsning noveller. Jag har bestämt mig för att temaläsningen får pågå tillsvidare, så länge som det känns kul. De tre första novellerna som jag tänkt lyssna på är Spår i snön av Jonas Karlsson, Älven av Anna-Karin Palm och Knackningar av Johan Theorin. Författare som jag läst annat av och gillat. Det är författaruppläsningar. Palm och Theorin har jag inte lyssnat på tidigare så det ska bli spännande. Jonas Karlsson är en av mina favorituppläsare.

Någon som läst eller lyssnat? Vad tyckte du i så fall?

 

Veckans bokbloggsfråga

Veckans-bokbloggsfraga-Barnboksbloggen

Veckans bokbloggsfråga ho Barnboksbloggen: Vilken bok ser du mest fram emot att läsa bland höstens kommande böcker? Eller läser du någon serie där du ser fram extra mycket mot nästa del? Eller har du någon favoritförfattare där du knappt kan vänta tills hen släpper en ny bok?

En bok som jag ser fram mot är Entry Island av Peter May. Gillade Lewis-trilogin jättemycket. En annan som jag är lite nyfiken på är Björnstaden av Fredrik Backman. Och det finns nog en del andra böcker också men det får räcka med dom just nu.

När det gäller favoritförfattare som jag knappt kan vänta tills de släpper en ny bok så finns det många. Däribland Johan Theorin som det känns som evigheter sen sist. Nu har jag sett att Novellix nyligen har gett ut Knackarna och den måste jag införskaffa. Noveller i all ära, jag läser det gärna mellan varven, men jag hoppas att Theorin kommer med en bok snart.

Det finns fler men jag nöjer mig med att nämna dessa denna gång. 😉

 

Rörgast av Johan Theorin

Rörgast

Rörgast är den fjärde och sista boken i Ölandssviten. Jag läste de föregående böckerna i serien: Skumtimmen, Nattfåk och Blodläge innan jag började blogga.

Handling

Mitt i natten bultar en pojke på den gamle skepparen Gerlof Davidssons dörr. Pojken, som kommit staplande över stranden, beskriver ett skepp fyllt av döda eller döende sjömän, och en galen man med yxa. Så inleds högsäsongen på norra Öland, en het, tryckande period då tusentals turister kommer för att fira midsommar på ön. Men bland besökarna finns en hemvändare som kommit för att utkräva betalning för en mycket gammal skuld. Efter sig i sommarnatten lämnar han död och skräck. Det är bara Gerlof som börjar misstänka vem hemvändaren är, och varför han vill hämnas på en hel släkt. Och det är bara Gerlof som mött personen förut – i ungdomen. De båda stod vid en nygrävd grav på kyrkogården och hörde plötsligt ett knackande ljud från kistan.

Kommentar

När jag började läsa Rörgast hade en hel del detaljer från de föregående böckerna försvunnit ur mitt minne eftersom det är några år sen jag läste dem. Men Gerlof är en karaktär som har fastnat och som jag alltid har gillat. Och detsamma gäller miljöbeskrivningarna, Öland. Det gjorde inte så mycket att jag inte mindes en del saker i de föregående böckerna för jag hade ändå väldigt stor behållning av Rörgast. Jag har läst de flesta av Johan Theorins böcker och jag tycker att han är en mycket bra berättare. Historien, det förflutna som inte lämnat Hemvändaren ifred, är väldigt intressant och spännande. Jag gillade den spöklika stämningen som ibland gränsar mot skräck.

Jag har lyssnat på alla böckerna i Ölandssviten och när jag såg att man bytt uppläsare blev jag lite fundersam. Det är Magnus Krepper som läser de tre första böckerna i serien. Varför ändra på ett fungerande koncept? Jag gillade Magnus Kreppers inläsningar och var lite orolig över att det inte skulle bli fullt lika bra med en annan uppläsare. Men det var lyckat att låta en annan Magnus i form av Magnus Roosmann läsa in boken. Roosmanns lite skrovliga röst förstärkte stämningen i den och det är helt enkelt en mycket bra uppläsning. Det var med lite vemod som jag lade ifrån mig den sista boken i serien samtidigt som jag ser fram mot Theorins fortsatta författarskap. För jag tror och hoppas att han skriver fler böcker!

Andra som har skrivit om boken är bland annat Den läsande kaninen, Hyllan, Lottens Bokblogg, Läsa & Lyssna och Romeoandjuliet.

Boken finns på AdlibrisBokus och E2GO där mitt e-ljudboksexemplar kommer ifrån.

Bokbloggsjerka 6 – 9 december, karaktärmöten

jerka11Fredagskväll och Bokbloggsjerka sitter alltid fint. Den här helgen undrar Annika:

Vilken karaktär skulle du helst vilja möta IRL och varför? Tursamt nog får man välja flera karaktärer….

Jag skulle vilja träffa Gerlof i Johan Theorins böcker. För att han har varit med om så mycket och verkar kunna berätta en hel del historier och så tycker jag att han verkar vara väldigt  sympatisk.

Maisie Dobbs i Jacqueline Winspears böcker är en annan karaktär som jag skulle vilja träffa. Det skulle vara mysigt att sitta och dricka tea med henne, prata om England. Det finns en risk att hon ”läser av” mig eftersom hon är privatdetektiv och psykolog men det är en risk som jag får ta. Och det vore inte helt fel att besöka 30-talets London för det räknar jag frankt med om vi skulle träffas irl.

Sen skulle jag inte ha något emot att träffa pensionärsligan i Catharina Ingelman-Sundbergs bok Kaffe med rån. Märta, Snillet, Krattan, Stina och Anna-Greta är härliga, företagsamma och pigga och dom har kul. Det vore roligt att träffa det här ”unga” gänget och kanske hänga med på en eller annan stöt… 😉